Den här årstiden lämpar sig extra bra för att läsa rysare. Det är mörkret, diset, det gråjämna; dysterheten där julen är det enda som bryter av. Och skymningen faller tidigt på eftermiddagen och man kan ägna sig åt sin bok utan att tänka på annat man borde göra.
Här följer några tips på spökhistorier och rysare att krypa under filten med.
De odöda av bland andra John Ajvide Lindqvist, Åke Edwardsson och Amanda Hellberg. En nyutgiven novellsamling med en skön blandning av författare. Förutom de ovan nämnda samtida storheterna inom genren finns också bidrag av mästare som Edgar Allan Poe, H P Lovecraft och Selma Lagerlöf med. Ruggigast är kanske Anders Fagers novell Alla sorters monster om fyra arbetskamrater från storstan som åkt långt ut på landsbygden för att pilka mitt i vintern. De går långt ut på isen och plötsligt knakar det till i isen och en skugga rör sig där nere...
Mer John Ajvide Lindqvist. Han slog igenom med buller och bång 2004 med Låt den rätte komma in, och blev genast den kung av skräck som Sverige behövde. Personligen tycker jag emellertid bäst om Människohamn som är en lysande roman med starka personporträtt jämte läskigheterna. En oerhört duktig författare som utan problem skulle kunna ägna sig åt renodlade romaner utan skräck, zombies och spökerier.
Johan Theorins Ölandsserie, vilken förhoppningsvis (vi väntar, Johan!) snart avslutas med fjärde delen, visar också prov på gott författarskap och begåvning på rysarområdet. Allra läskigast tycker jag Nattfåk är. Det är vinterboken i serien och det stormar och snöar, knäpper och knakar i varenda bräda i det gamla huset där större delen av boken utspelar sig. Jag älskar rysare men blir sällan mörkrädd, men det blev jag faktiskt av Nattfåk. En kolsvart vinterkväll när snön yrde utanför fönstret låg jag i sängen och läste om hur huvudpersonen plötsligt blir medveten om att det finns någon i hans hus. Jag stelnade till och hörde med ens knarrande golvplankor och drog efter andan...
Dolly är Susan Hills senaste utgivna rysare. Den är kanske inte riktigt lika kalla-kår-framkallande som hennes mästerverk The Woman in Black, men Hill är otrolig på att skapa tät stämning. Under läsningen av Dolly sitter man med en aldrig vikande känsla av obehag och man kan känna dofter och se allt framför sig. Dolly handlar om dockor som inte är lämpliga att leka med utan gör sig bäst på ett väldigt långt avstånd. Men vad ska man göra om man får en docka i present?
Susan Hill har också skrivit den ruggiga The Small Hand som kom för ett par år sedan. På svenska har vi Rädd, räddare, räddast och blotta titeln säger ju en hel del om innehållet kan man förmoda.
För både lite yngre och äldre läsare passar Chris Priestleys ungdomsbok Onkel Montagues spökhistorier. En lite otäck farbror berättar läskiga historier för en ung pojke - som sedan ska gå hem själv i mörkret. Hu, riktigt otäckt är det ibland och fortfarande kan berättelsen om dockskåpet söka mig. En dunderbra samling rysare!
Avslutningsvis tipsar jag om två brittiska skräckhistorier: Sarah Waters Främligen i huset och Michelle Pavers Evig natt. I Waters roman är spökerierna invävda i en i allt utmärkt skriven berättelse som utspelar sig under efterkrigstiden i ett nedgånget gods på engelska landsbygden. En medelålders landsortsläkare blir fascinerad av familjen som bor där och får oönskad kontakt med ena dottern i huset - en dotter som inte längre är i livet och som inte alls tycker om att ha nykomlingar i närheten.
Evig natt handlar om en ung man som inte har någon vidare tillvaro i ett fattigt London utan beger sig på vinst och förlust till Arktis med en liten men dynamisk expedition. Vad han upplever på väg dit och väl framme kan få vem som helst att få gåshud.
Hässleholms biblioteksblogg. Här delar vi oreserverat med oss av våra bästa tips.
Decembertips
Alltid vid den här tiden får jag ett stort behov av att förbereda inför de stora helgerna i december. Jag vill rensa i gömmor och skåp och få en omstart när det nya året börjar och fast jag inte är någon större julfirare så dras jag med i karusellen. Jag är med i tidskriftsgruppen och där har det sedan länge varit reportage från hem i juleskrud och tips på mat och pynt. Många bra tips, bl. a har många i personalen vikt pappersstjärnor. Kolla gärna på tidskriftshyllan om du inte redan har pysslat klart.
Det är samma visa varje år. Jag släpar hem samma julböcker och tänker att nu ska ska jag visa upp min kreativa sida. Oftast blir det bara bläddring och en önskan att få vara hemma och pyssla i lugn och ro. I år blir det förhoppningsvis bättre då det blir en hel del pyssel på biblioteket i december. Håll koll på hemsidan.
Mina bästa inspirationsböcker är Vit jul - Susanne Magelund och Vintern och julens glädje - Nina Dreyer Hensley. Sedan är det ju alla tidskrifter: Sköna hem, Hus och Hem, Femina, Lantliv med flera som lockar.
Någon julmusik blir det inte för min del, så istället tipsar jag om min favorit just nu, Gudrun Gut som med sitt album Wildlife får mitt behov av sval och absorberande posttechno tillgodosett. Sist vill jag avsluta med Kents Jag är inte rädd för mörkret, som gör att december känns helt okej ändå trots det konstanta mörkret.
Linda, biblioteksassistent
Filmtips: Pojken i randig pyjamas
Bruno, en åttaårig tysk pojke, bor med sin familj i Berlin. När Brunos pappa som är SS-officer, blir kommendant över ett koncentrationsläger flyttar familjen från Berlin ut på den tyska landsbygden. Nära det hus där Bruno och hans familj bosätter sig finns koncentrationslägret men dit får Bruno absolut inte gå. Han vet inte heller vad det är utan tror att det är en bondgård där alla går klädda i konstiga kläder; randiga pyjamasar. Eftersom ingen vill prata om bondgården och Bruno heller inte får vistas i närheten av den så smiter han givetvis dit. Där möter han pojken Shmuel som sitter innanför stängslet. Mellan de båda utvecklas en vänskap. Bruno tror i sin naivitet att Shmuel har det bra. Han bor ju på en bondgård och det verkar som att det finns många lekkamrater där.
Adventskalender
Boktips medan du väntar
.
På biblioteket får vi hela tiden in nya böcker, samtidigt är det flera av dem som får en lång reservationskö redan från början. Vad gör man då när alla böcker av ens favoritförfattare eller den nya boken som man fått tips om redan är utlånad. Här kommer några personliga favoriter med några år på nacken:
Anna Jörgensdotter har länge varit en personlig favorit då hon både använder ett vackert lyriskt språk samt har en sanslös förmåga att nå in på djupet av sina karaktärer. Bergets döttrar är en kollektivroman, uppdelad i tre episoder med årtalen 1938-39, 1944-45 och 1958 och tar sin plats i Sandviken med omnejd. Det är en vacker, varm och sorglig historia om en familj där varje individ är olik den andre men syskonskaran står ändå varandra väldigt nära. Karin är den som med sitt glada humör och sitt historieberättande kan få hela omgivningen att smälta, Sofia bär på lika mycket fantasier som sunt förnuft, Edvin är ensamvargen som inte tycker något ont om någon, Arvid är äventyrslysten och vill resa över hela världen och Emilia, den yngsta, lever i sin lilla bubbla och har bara en önskan, att komma bort från hembyn.
En bok som betyder väldigt mycket för mig är Katarina Danielssons Livet vinkar (som en Kurt). Detta är en bok om helt vanliga människor, men fylld med underfundigheter och tankar som egentligen är lika vanliga som att gå till affären och köpa mjölk. Igenkänningsfaktorn är både hög och rolig och för mig är det en glädje att ha den i min ägo, kunna plocka fram den och läsa ett par sidor och bara mysa. Men den innehåller också ett djup, karaktärerna lär sig genom berättelsen nya saker om livet, och deras spridda åldrar och livserfarenheter gör att insikterna speglas på olika sätt.
Elisabeth Rynell skriver alltid fantastiska böcker och här skulle jag vilja lyfta fram Hohaj. Romanens jag bestämmer sig efter att ha drabbats av en svår förlust att bara lämna allt. Hon stannar bilen mitt på vägen, stiger ut och börjar gå genom den snötyngda lapplandsskogen. Parallellt med jagets historia berättas den om Aron och Inna. Dessa tre historier handlar om ensamhet, sorg och kärlek tätt bundna som en blombukett. Och kanske är det bästa av allt hur naturen tar plats och formar berättelsen utan att ta onödig plats.
Bloggat av Kristina R
Läsningar och låsningar
Höstens nya böcker- programmet förra torsdagen på Café Nyfiket var en presentation av en brokig samling böcker ur de senaste halvårets utgivning. Med facit i hand kan man säga att ha en rubrik "Höstens nya böcker" till ett boktipsarrangemang kan vara att ta i då utgivningen av litteratur idag nästan är oöverblickbar även för en bibliotekarie. Alla vi bibliotekarier som var med har uttryckt hur svårt det var att välja en bok. Nu har vi diskuterat att nästa gång, om det blir någon sådan, utgår vi från årets utgivning. Om vi lägger ett liknande program vid denna tiden på året kan det medföra flera fördelar: böckerna kanske hunnit förbi reservationsstadiet på biblioteket, titlarna kanske finns på flera filialer och inte minst det viktigaste, att vi som ska berätta om böckerna hinner bearbeta läsningen och upplevelsen av boken. Kort sagt, vi kan slippa att bli låsta i vär läsning.
Men om man ska göra en sammanfattning av de böcker vi till slut valde denna gång, och utgivningen av romaner, skönlitteratur, just nu i stort, kan man säga att fiktionen kläs med mer och mer verklighet och övergången mellan genren skönlitteratur och biografier (räknas som facklitteratur för oss fackfolk) blir mer och mer igenväxt. Flera av de titlar vi pratade om skulle man kunna kalla fictionsförklädda biografier. Frågan om vad som hänt i verkligheten, dvs är sant och inte, finns i bakgrunden under läsningens gång.
Föfattaren kanske vill skapa en förskönad bild av berättelsen om sitt eget liv eller så är de egentligen inte intresserad av sanningen med stort S alls. Det är bara vi läsare som ständigt söker den.
Lästips-listan finns kvar att hämta på bibblan ett tag till och flera av titlarna skrivs det för närvarande om här på bloggen.
Sörja för de sina
Sörja för de sina är andra delen i Kristina Sandbergs planerade trilogi. Den första delen, Att föda ett barn, har jag tidigare skrivit om i bloggen, och om den kan du läsa här. Det är inte nödvändigt att läsa den första för att ha en behållning av den andra, men jag skulle nog ändå rekommendera det. Men här följer en kort resumé av Att föda ett barn: huvudpersonen Maj arbetar som konditoribiträde när hon blir med barn utan att vara gift. Tomas, fadern till barnet, väljer dock att ta sitt ansvar och gifter sig med henne. Förutom att Tomas är mycket äldre än Maj, tillhör han dessutom en annan samhällsklass. De två bosätter sig i en lägenhet i Örnsköldsvik och där inrättar Maj sitt nya liv som gift och mor.Sörja för de sina utspelar sig under de sista åren av andra världskriget och fram till början av femtiotalet. Vardagsbestyr såsom barnuppfostran, matlagning och den ständiga städningen är vad som sysselsätter Maj. Att hålla rent och snyggt i hemmet är Majs viktigaste uppgift för vad ska folk tro om henne om hon inte är en ordentlig husmor? Tomas kämpar med sitt alkoholberoende och efter att ha genomgått en hypnosbehandling i Stockholm har han lyckats avhålla sig från att dricka. Men suget finns där ständigt och han känner dessutom att han inte räcker till vare sig för Maj eller för företaget. Deras liv tillsammans är inte bra och ångesten som de båda bär på uttrycks i milslånga promenader för Tomas del och ständigt städande för Majs del.
Fokus i boken ligger på Maj och allt som händer uttrycks genom henne. Som läsare upplever jag Maj som en ganska osympatisk människa, kanske även bortskämd med tanke på hur bra hon ändå fått det. Men samtidigt för hon en väldigt instängd tillvaro som åtminstone hade fått mig att krypa på väggarna. Hon har inga egna pengar att hantera, hushållskassan är inte snål men den räcker bara till mat. Allt som hon behöver för egen del måste hon be Tomas om. I politiska frågor tvingas hon agera och säga som Tomas eller som resten av hans familj. Så har ju de flesta kvinnor i hennes bekantskapskrets det men så smått börjar Maj ifrågasätta saker och ting. Varför ska just hon göra de saker som hon gör?
Det kan låta som en alldaglig historia men det som gör att den här verkligen lyfter är det sätt som Kristina Sandberg berättar den på. Det finns inga dialoger i berättelsen utan allt som sägs förmedlas genom Maj, genom vad hon tänker och vad hon gör. Ett berättartekniskt grepp som fungerar alldeles utmärkt och som skapar ett flöde i berättelsen. Dessutom tycker jag att Kristina Sandberg lyckas skapa en mycket trovärdig beskrivning av 30 & 40-talets Sverige.
Augustprisutdelningen närmar sig
Så var det då åter dags för utdelning av Augustpriset. Jag tänkte häromdagen att det är så här man förstår hur fort åren rusar iväg. Den 25 november går prisgalan av stapeln.
Jag tycker själv att höstarna blivit trevligare de senaste åren och det tror jag beror mycket på att det finns många händelser kring litteraturen.
Dels utkommer betydligt fler böcker än under andra årstider, vilket märks inte minst i Svensk Bokhandels katalog "Höstens böcker" som är utmärkt om man vill ha boktips. Dels har vi Nobelpriset och dels alltså Augustpriset.
Sex böcker är som vanligt nominerade i klassen skönlitteratur och jag har hunnit läsa dem alla vilket gör prisutdelningen spännande. Här några ord gra ord om var och en av dem:
Göran Rosenbergs "Ett kort uppehåll" var omtalad redan i somras när den utkom. Lite förvånande är att den är nominerad i skönlitteraturklassen. Här på biblioteket går den under biografier och betraktas således som facklitteratur och personligen tycker jag det är så. Rosenberg skriver lika mycket om sin barndom i Södertälje på 40-50-tal som om sin pappa som överlevde i ett av Tysklands koncentrationsläger. Södertälje och hans egen barndom där framtidstron är enorm bildar kontrast mot hans pappas lidande som jude i andra världskrigets Tyskland. Språket är vackert och även om man har läst mycket i detta ämne så har Rosenberg lyckats ge en ny vinkling med hjälp av sina egna barndomsminnen.
"Ingenbarnsland" av Eija Hetekivi Olsson handlar om finska Miira som växer upp i Göteborg på 80-talet där hon går i "finneklassen". Hon gör revolt mot allt som kommer i hennes väg och bestämmer sig för att inte tryckas ned och bli som sin mamma som är trappstäderska; hon ska istället bli läkare eller statsminister... Porträttet av Miira är urstark och språket rappt. Vad som imponerar är att det är en debutroman. Dock tycker jag mig läst liknande skildringar de senaste åren.
I Cilla Naumanns "Springa med åror" är Monika romanens berättare. Hon bor i Halland på en bondgård med pappa. En sommar i barndomen möter hon Johanna och de blir varandras allt kommande somrar, men ungdomen och det vuxna livet tränger sig på och med den klasskillnaderna. Barndomssomrarna är mycket levande; det känns "folkhemsidyll". Miljöbeskrivningarna tecknar ett vackert halländskt landskap med både hav och jordbrukssamhälle. Det ett par veckor sedan jag läste boken och då tyckte jag sisådär men jag har upptäckt att den vinner i efterhand.
Göran Rosenbergs "Ett kort uppehåll" var omtalad redan i somras när den utkom. Lite förvånande är att den är nominerad i skönlitteraturklassen. Här på biblioteket går den under biografier och betraktas således som facklitteratur och personligen tycker jag det är så. Rosenberg skriver lika mycket om sin barndom i Södertälje på 40-50-tal som om sin pappa som överlevde i ett av Tysklands koncentrationsläger. Södertälje och hans egen barndom där framtidstron är enorm bildar kontrast mot hans pappas lidande som jude i andra världskrigets Tyskland. Språket är vackert och även om man har läst mycket i detta ämne så har Rosenberg lyckats ge en ny vinkling med hjälp av sina egna barndomsminnen.
"Ingenbarnsland" av Eija Hetekivi Olsson handlar om finska Miira som växer upp i Göteborg på 80-talet där hon går i "finneklassen". Hon gör revolt mot allt som kommer i hennes väg och bestämmer sig för att inte tryckas ned och bli som sin mamma som är trappstäderska; hon ska istället bli läkare eller statsminister... Porträttet av Miira är urstark och språket rappt. Vad som imponerar är att det är en debutroman. Dock tycker jag mig läst liknande skildringar de senaste åren.
I Cilla Naumanns "Springa med åror" är Monika romanens berättare. Hon bor i Halland på en bondgård med pappa. En sommar i barndomen möter hon Johanna och de blir varandras allt kommande somrar, men ungdomen och det vuxna livet tränger sig på och med den klasskillnaderna. Barndomssomrarna är mycket levande; det känns "folkhemsidyll". Miljöbeskrivningarna tecknar ett vackert halländskt landskap med både hav och jordbrukssamhälle. Det ett par veckor sedan jag läste boken och då tyckte jag sisådär men jag har upptäckt att den vinner i efterhand.
Även Johannes Anyuru skriver om sin pappa i boken "En storm kom från paradiset" men här blir det, till skillnad mot ovanstående "Ett kort uppehåll" mer i romanens anda. Ung man utbildas till stridspilot i Grekland då Idi Amin tar makten i Uganda genom en statskupp. Han hoppar av utbildningen för att slippa återvända till Uganda men från den stunden går det mesta fel vilket leder till en oförutsägbar historia som är både spännande och engagerande. Det vackra språket flyter bra och miljöbeskrivningarna gör att både Afrika och Grekland känns väldigt nära. Personligen kan jag avslöja att detta är helt klart min favorit. En underbar roman som tål att sträckläsas.
I nomineringarna brukar nästan alltid finnas en diktsamling; denna gång är det istället genren drama som förekommer i form av Sara Stridsbergs "Medealand och andra pjäser". Det är tre historier, alla om kvinnor, vilka porträtteras så starkt att de känns mycket närvarande. I den första har Medea omvandlats till en flyktingkvinna i vår tid; i den andra figurerar drottning Kristina och i den tredje följer vi en hemlös och döende Valerie Solanas. Stridsberg spinner vidare på myter och gamla draman vilket ger en bra läsupplevelse.
Peter Fröberg Idlings debutroman "Sång till den storm som ska komma" utspelar sig i Kambodja under några veckor 1955 när det drar ihop sig till val. Således mycket politiskt men här förekommer också ett triangeldrama. Tyvärr blir jag mindre imponerad; den politiska storyn tycker jag är invecklad och snårig men stämningar och miljöbeskrivningar väger upp, dock inte tillräckligt för att jag ska blir riktigt fängslad.
Återstår då att se hur det går den 25 november. Vi har alla sex böckerna på biblioteket, förmodligen är det kö på de flesta men det går ju bra att reservera om de inte är inne för tillfället.
/Yvonne,
biblioteksassistent
Väldigt sällan fin
Sami Said heter en av höstens debutanter som mötts av lovord både i tidningsrecensioner och på bokbloggar. Med ett personligt språk och en ovanlig huvudperson är det en bok jag kommer att minnas länge. Noha har eritreanska rötter, är troende muslim och nybliven student i Linköping. Helst vill han bli lämnad ifred, både av landsmän och av svenskar. De senare brukar förstås undvika honom, han är ju både svartskalle, mörkhyad och muslim. Men plötsligt tränger sig några på och utmanar hans självvalda ensamhet. Fredrik intresserar sig för islam efter semesterresan i Turkiet. Där har han efter samtal med den lokale grönsakshandlaren fått nya insikter och nu vill han konvertera och kallar sig Abdul nånting. Och så Anna, konststudenten, som vägrar acceptera att något skulle skilja Nohas bakgrund från hennes egen. Noha dras ytterst motvilligt in i Annas värld, där han först och främst ska lära känna musiken genom hennes brokiga skivsamling.
När sedan Nohas farfar dör reser Noha tillsammans med sin pappa och lillebror till Eritrea. Där tvingas han omvärdera sina föreställningar både om sig själv, fadern och det gamla hemlandet. Romanen "Väldigt sällan fin" gör samma sak med sin läsare, man skakas om och utmanas i sina fördomar. Samtidigt som man roas; Noha är en alldeles speciell ung man som man som läsare både kan tycka om och irritera sig på!
Erotisk bokbingo
Denna vecka går under temat "Smala Veckan" här i Kulturhuset. På fredag kl. 17.00 står en smal genre som erotisk litteratur på schemat och vi vill väcka folks nyfikenhet på erotik i litteratur genom att arrangera något vi kallar för "Erotiskt bokbingo".
Fyll en bricka med ord som förekommer i de texter vi läser upp, vi tror att både spelet och läsningen kommer att bidra till en spännande kväll. Vid bingo vinner ni fina priser som kan bidra till lust i den gråa hösten.
Det bjuds på lättare tilltugg och dryck samt spännande läsning med bidrag från författare som skildrar erotik ur skilda tidsperspektiv. Utdrag läses från noveller, romaner och dikter med innehåll från erotik till stora kärlekshistorier till vardagslust.
Biljetter finns att köpa här på biblioteket i informationsdisken.
Varmt välkomna till Café Nyfiket på fredag!
Fyll en bricka med ord som förekommer i de texter vi läser upp, vi tror att både spelet och läsningen kommer att bidra till en spännande kväll. Vid bingo vinner ni fina priser som kan bidra till lust i den gråa hösten.
Det bjuds på lättare tilltugg och dryck samt spännande läsning med bidrag från författare som skildrar erotik ur skilda tidsperspektiv. Utdrag läses från noveller, romaner och dikter med innehåll från erotik till stora kärlekshistorier till vardagslust.
Biljetter finns att köpa här på biblioteket i informationsdisken.
Varmt välkomna till Café Nyfiket på fredag!
Våra bästa tips! V. 41
Den 10:de December varje år hålls Nobelgalan där det prestigefyllda Nobelpriset tilldelas de personer som gjort märkvärdiga framsteg och insatser inom fredsarbete, kemi, fysik, fysiologi och/eller medicin och litteratur.
I och med att nobelpristagarna i varje område offentliggörs denna vecka, pristagaren i litteratur på torsdag, vill vi på biblioteket uppmärksamma föregående vinnare av nobelpriset i litteratur.
Verk av bland andra Tomas Tranströmer, Mario Vargas Llosa, Doris Lessing, J.M. Coetzee, Gao Xingjian, Seamus Heaney, Gabriel García Márquez, Nelly Sachs, John Steinbeck, Ernest Hemingway, Pär Lagerkvist, William Faulkner, T.S. Eliot, Erik Axel Karlfeldt och Selma Lagerlöf står nu på en av snurrhyllorna som förslag strax innan Strindberg-hörnan mitt inne i biblioteket. Kanske kommer ni att förtrollas av deras uttryck och berättar- och skildringskonst och bli inspirerade att läsa nobelpristagarnas mindre kända verk?
Eller vill ni ta en fika med Strindberg den kommande veckan?
Välkomna till Hässleholms bibliotek!
I och med att nobelpristagarna i varje område offentliggörs denna vecka, pristagaren i litteratur på torsdag, vill vi på biblioteket uppmärksamma föregående vinnare av nobelpriset i litteratur.
Verk av bland andra Tomas Tranströmer, Mario Vargas Llosa, Doris Lessing, J.M. Coetzee, Gao Xingjian, Seamus Heaney, Gabriel García Márquez, Nelly Sachs, John Steinbeck, Ernest Hemingway, Pär Lagerkvist, William Faulkner, T.S. Eliot, Erik Axel Karlfeldt och Selma Lagerlöf står nu på en av snurrhyllorna som förslag strax innan Strindberg-hörnan mitt inne i biblioteket. Kanske kommer ni att förtrollas av deras uttryck och berättar- och skildringskonst och bli inspirerade att läsa nobelpristagarnas mindre kända verk?
Eller vill ni ta en fika med Strindberg den kommande veckan?
Välkomna till Hässleholms bibliotek!
Fika, kaffepaus eller Afternoon tea
För många av oss är det avkopplande att sitta ner en stund någon gång under dagen med en kopp kaffe eller en mugg te, antingen ensam eller tillsammans med andra. När man är hembjuden hos någon eller själv har bjudit hem någon så är det nästan alltid förenat med att man ska dricka kaffe. Man förutsätter att alla vuxna dricker kaffe eller te och blir lite ställd när man får svaret; Nej tyvärr så dricker jag inte kaffe. För om de inte gör det, vad ska man då bjuda på?
Det första kaffet kom till Sverige i slutet på 1600-talet och i början på 1700-talet fanns det ett femtiotal kaffehus i Stockholm. Men under ett flertal gånger under århundradena därefter så infördes kaffeförbud. Under sent 1800-tal blev sedan kaffe en allemansvara och idag är Sverige tillsammans med Finland de länder där det dricks mest kaffe.
Det finns olika sätt att tillreda sitt kaffe och det finns många olika varianter av kaffedrinkar. Vill man ha tips och inspiration till annat än det vardagliga bryggkaffet så finns det en del böcker att titta i, till exempel boken Kaffe av Rasmus Kjaer och Jens Henrik Thomsen, Kaffe- & tedrinkar av Ulrika Nyström eller Allt du behöver veta om kaffe av Björn Rodén.
Tedrickning är något som jag tror att många av oss förknippar med England. Att dricka Afternoon tea är en brittisk tradition, starkt svart te serveras med tillbehör såsom, sandwiches, scones eller en liten kaka. Boken Afternoon Tea av Liselott Forslin och Jan Gradvall tar oss med ut på en resa i trakten runt Bath. Vackra foton, tagna av Bruno Ehrs och många recept gör boken riktigt trevlig att bläddra i.
Och om man vill ha en liten kaka till kaffet rekommenderar jag boken Fika av Lisa Johansson.
Det första kaffet kom till Sverige i slutet på 1600-talet och i början på 1700-talet fanns det ett femtiotal kaffehus i Stockholm. Men under ett flertal gånger under århundradena därefter så infördes kaffeförbud. Under sent 1800-tal blev sedan kaffe en allemansvara och idag är Sverige tillsammans med Finland de länder där det dricks mest kaffe.
Det finns olika sätt att tillreda sitt kaffe och det finns många olika varianter av kaffedrinkar. Vill man ha tips och inspiration till annat än det vardagliga bryggkaffet så finns det en del böcker att titta i, till exempel boken Kaffe av Rasmus Kjaer och Jens Henrik Thomsen, Kaffe- & tedrinkar av Ulrika Nyström eller Allt du behöver veta om kaffe av Björn Rodén.
Tedrickning är något som jag tror att många av oss förknippar med England. Att dricka Afternoon tea är en brittisk tradition, starkt svart te serveras med tillbehör såsom, sandwiches, scones eller en liten kaka. Boken Afternoon Tea av Liselott Forslin och Jan Gradvall tar oss med ut på en resa i trakten runt Bath. Vackra foton, tagna av Bruno Ehrs och många recept gör boken riktigt trevlig att bläddra i.
Och om man vill ha en liten kaka till kaffet rekommenderar jag boken Fika av Lisa Johansson.
Alla böckerna finnas att låna på biblioteket.
Litteraturen räddade mitt liv
Två gånger på samma vecka har jag hört författare säga detta.
- Litteraturen, och framförallt lyriken, räddade mitt liv.
För dem bägge var livet med modern ett helvete och det öppna offentliga rum som var gratis, biblioteket, erbjöd inte bara en fristad utan även tillgång till en värld så mycket större än deras egen. De vandrade in i litteraturen värld och läste från A-Ö. Stagnelius, Ivar Lo-Johansson, Jane Austen, då tröst och vederkvickelse, idag följeslagare som fortfarande inspirerar i deras eget författarskap. Skillnaden mellan dem går vid religionen, då den ena säger sig vara ateist medan den andra betraktar sig som en kristen författare. Blå salongen i Hässleholm eller Internationella Författarscenen i Malmö, det kan nästan gå på ett ut, med en författare med närvaro på scenen spelar formatet ingen roll. Förra veckan var en peak i min erfarenhet av författarbesök och jag bara säger det, formen håller!
För dem bägge var livet med modern ett helvete och det öppna offentliga rum som var gratis, biblioteket, erbjöd inte bara en fristad utan även tillgång till en värld så mycket större än deras egen. De vandrade in i litteraturen värld och läste från A-Ö. Stagnelius, Ivar Lo-Johansson, Jane Austen, då tröst och vederkvickelse, idag följeslagare som fortfarande inspirerar i deras eget författarskap. Skillnaden mellan dem går vid religionen, då den ena säger sig vara ateist medan den andra betraktar sig som en kristen författare. Blå salongen i Hässleholm eller Internationella Författarscenen i Malmö, det kan nästan gå på ett ut, med en författare med närvaro på scenen spelar formatet ingen roll. Förra veckan var en peak i min erfarenhet av författarbesök och jag bara säger det, formen håller!
 |
| Ett slag för lyriken i utställningshyllan på bibblan |
 |
| Poesi som biblioterapi!? |
Samarbete med fluga
Mia tipsar: En novell kan vara kort. Så kort som bara några rader men ändå vidga tanken ett ögonblick. I samlingen "Samarbete med fluga" är titelnovellen endast två rader; Jag skrev det där ordet på papperet, men han lade till apostrofen. Efter titelnovellen kommer en lite längre berättelse om vådan inför ett middagsbesök med titeln "Kafka lagar middag". Ett riktigt omfattande och fördjupat perspektiv möter vi i berättelsen om Helen och Vi: en närstudie i hälsa och vitalitet, där vi får stifta bekanskap med två åldrande damer och deras livs utveckling. Kanske finns här ockå några nycklar till ett långt liv. Hisnande vändningar på korta rader, varvat med närstudium och aspekter av människovarandet som vi kanske inte alltid tänker på, men som ständigt pågår omkring oss. En amerikansk novellvirtuos kallas hon på baksidan, författaren Lydia Davis, och man får ge en eloge till förlaget Sekwa som alltid levererar med spännande författarskap och intressanta texter. En skjuts till novellen!
Kattbergen
Nele Leibert är en ung tysk journalist av polskt ursprung på mödernet. När hennes morfar dör reser hon till Polen för begravning och träffar släkten där. Nele har under hela sitt liv haft en nära relation till sin morfar, och ofta hört honom berätta historier ur sitt liv. Efter andra världskriget tvingades han och hans familj under dramatiska omständigheter lämna sin by i östra Polen, när gränserna flyttades och Galizien blev en del av sovjetrepubliken Ukraina.
Nu vill Nele som den första i sin släkt resa tillbaka och se platsen och byn som morfadern berättat så mycket om. Se jorden som "var bördig och fet, nästan lämpad att äta som den var. I skogarna fanns det stensoppar som var så stora att om man lyckades dra upp dem ur myllan kunde man bära dem över axeln som paraplyer". I skogarna fanns också häxan Baba-Jaga och andra övernaturliga väsen som det gällde att hålla sig väl med.
Men släkten vill inte att Nele ska resa österut - ingen har väl någonsin rest tillbaka? Den gamla misstänksamheten mot ukrainarna, de forna grannarna i byn som var inblandade i fördrivningen då är ju inte att lita på idag heller. Och hur är det med de historier som morfar berättat - är de verkligen sanningsenliga? Vad hände egentligen med morfars bror som försvann?
Berättelsen växlar perspektiv mellan Neles resa i nutid och de historier som hennes morfar berättat.
Genom sin debutroman "Kattbergen" har Sabrina Janesch fått mycket uppmärksamhet i sitt hemland och vunnit flera priser. Det är på flera sätt den egna familjens historia hon berättar, om hur krig och folkförflyttningar får återverkningar i flera generationer och familjer splittras när vissa tvingas fly. Då liksom nu.
På bokmässan i Göteborg i september kommer vi att kunna höra Janesch berätta om hur det är att växa upp mellan Tyskland och Polen.
http://www.bokmassan.se/sv/program/arets-program/?eventid=9141
Skördetid
Ibland frågar jag mig om det är värt att åka iväg, plocka tre hinkar med jordgubbar och så hem igen och rensa dem, äta en del, frysa en del och koka saft och marmelad på resten. Eller stå vid vinbärsbuskarna och slåss med mygg och annat otyg för att plocka bär till saft och gelé. Och varje gång kommer jag fram till att det är det. Att plocka frukt och bär för att sedan sylta eller safta må vara tidskrävande men förutom tillfredställelsen över att äta eller dricka något som man vet är gjort på äkta vara och utan en massa tillsatser, så är det också ett sätt att bevara sommarens smaker och dofter. Det finns inte mycket som slår att sitta en höstkväll och äta scones med jordgubbsmarmelad eller dricka ett glas c-vitaminrik svartvinbärssaft mitt i smällkalla vintern och känna en fläkt från sommaren.
Sommar på burk är en bok om syltning, saftning och inläggningar skriven av Åsa Swanberg. I den får man först en genomgång av bäret eller grönsaken som används och efter det tips på vad man kan göra av dem. En inspirationsbok, som författaren själv skriver, med fina foton av Malou Holm.
I boken Sylt och marmelad av Jan Hedh finns många traditionella recept men också en del ovanliga, till exempel melonsylt, bönmarmelad och syltade granskott. Det är åtminsone inget som jag har provat på att göra. Även denna bok har fina foton, Klas Andersson ligger bakom dem. Både Swanberg och Hedh ogillar tillsatser så i deras recept förekommer ett minimum av sådana.
Är man intresserad av äldre recept så finns boken I mormors skafferi av Kinna och Märtha Jonsson. I boken finns ett urval av fem generationers handskrivna recept samlade. Här finns recept på konserverade frukter och bär, drycker och desserter. Boken har ett trist omslag tycker jag men innehållet är absolut inte tråkigt!
Själv använder jag mest ett gammalt slitet häfte från Törsleffco´s Husmoder Service, Den gröna syltboken. Förutom att den innehåller en hel del användbara recept så finns det en del som man kanske inte gör längre. Eller vad sägs om kött i kärnmjölk och inlagda ägg. Språket är lite gammaldags, men den är trevlig att bläddra i och fortfarande mycket användbar.
Alla böckerna, utom Den gröna syltboken, finns att låna på biblioteket.
I boken Sylt och marmelad av Jan Hedh finns många traditionella recept men också en del ovanliga, till exempel melonsylt, bönmarmelad och syltade granskott. Det är åtminsone inget som jag har provat på att göra. Även denna bok har fina foton, Klas Andersson ligger bakom dem. Både Swanberg och Hedh ogillar tillsatser så i deras recept förekommer ett minimum av sådana.
Alla böckerna, utom Den gröna syltboken, finns att låna på biblioteket.
Starka sommarfilmer
Ett par av de bästa filmerna jag sett i sommar har jag lånat hem från biblioteket (himmel, så bra bibblan ändå är!). Den ena heter Martha Marcy May Marlene och handlar om en ung kvinna som av olika anledningar hamnat i ett slags sekt i Catskills, i norra del av staten New York. Hon har vuxit upp utan föräldrar, och med sin äldre äldre syster har hon bara haft sporadisk kontakt med sedan denna flyttat från den äldre släkting de bott hos för att plugga. En tidigt morgon får emellertid systern ett telefonsamtal från Martha som inte vet var hon är efter att ha lämnat gården där sekten håller till men hon behöver hjälp. Martha spelas oerhört känsligt av Elizabeth Olsen och spänningen byggs undan för undan upp medan man med förskräckelse inser exakt hur tiden på gården i Catskills påverkat henne. Sekten och sektledaren och hur han fångar in sårbara flickor skildras mycket skickligt och befriat från sensationslystnad. Missa inte denna makalöst berörande och obehagliga film!
En annan obehaglig och berörande film är den brittiska Tyrannosaur. Den självdestruktiva Joseph lever ett liv präglat av aggression, våld och alkohol. En dag träffar han Hannah, som är djupt kristen, och har en butik där hon säljer saker till välgörande ändamål. Hannah är den enda som ser förbi Josephs ruffiga och avvisande sätt, och mot sin vilja söker han sig tillbaka till hennes butik eftersom han anar att hon på något sätt kan ge honom något slags ljusning i tillvaron. Vad han till att börja med inte vet är att Hanna har sitt eget mörker och våldsamma inslag i sitt liv. Filmen tar en oväntad vändning men trots all svärta inger den ändå hopp. Se den!
En annan obehaglig och berörande film är den brittiska Tyrannosaur. Den självdestruktiva Joseph lever ett liv präglat av aggression, våld och alkohol. En dag träffar han Hannah, som är djupt kristen, och har en butik där hon säljer saker till välgörande ändamål. Hannah är den enda som ser förbi Josephs ruffiga och avvisande sätt, och mot sin vilja söker han sig tillbaka till hennes butik eftersom han anar att hon på något sätt kan ge honom något slags ljusning i tillvaron. Vad han till att börja med inte vet är att Hanna har sitt eget mörker och våldsamma inslag i sitt liv. Filmen tar en oväntad vändning men trots all svärta inger den ändå hopp. Se den!
Korta bra (romaner)
Artikeln i Svenska dagbladet ”Tunna böcker slinker lätt ned ” den 18 juli gav mig anledning att återkomma till den korta bra (romanen). Den är lite av en favorit för mig som jag gärna återkommer till i min läsning. En kort bra är en bok med fokus på att berätta en historia på ett effektivt och lättillgängligt sätt utan att det komplexa i berättelsen försvinner. Man bärs i läsningen fram i känslan av att befinna sig i en väv av pregnant elegans. Man känner sig inte lurad efter en ”kort bra”. Lätt läst utan fadd eftersmak.
Under en period samlade jag och mina kolleger på min tidigare arbetsplats på ”Korta bra”. Vi sammanställde även en lista till Bibliotekstjänst med den titeln. Men de ville hellre ha en lista med lättlästa korta romaner, vilket inte nödvändigtvis behöver vara samma sak, så kanske inte vår lista i slutändan gav full valuta för begreppet ”korta bra”. Samtidigt är det inte helt lätt att snyta pärlorna ur rockärmen. Men här kommer i alla fall en helt subjektiv (kort) lista för korta bra:
 |
| Emmanuel Bove 1898-1945 |
Mina vänner av Emmanuel Bove. En ljuvligt sorglig historia om en ensam misantrop som egentligen har allt annat än vänner.Vi dödar Stella av Marlen Haushofer. När den fula ankungen- Stella kommer till familjen är det bara en tidsfråga innan svankatastrofen är ett faktum.
Kranes konditori av Cora Sandel. Dramatiken växer i takt med springet i dörren till det inre av det lilla konditoriet, alltmedan biträdet suger tand.
Söndagen då jag blev världsmästare av Friedrich Christian Delius. Det var ett tag sedan man var tvungen att smyga sig till att lyssna på radio, men här finns ultimat spänning från första till sista sidan trots att matchen spelas på lägsta volym.
Ru av Kim Thuý. Kan flykten och exilens vånda vara vacker? Ja, det kan den.
Mannen som läste kärleksromaner av Luis Sepulvéda. Regnperioden är perfekt för läsning av kärleksromaner, det enda som stör är att byborna ställer till det för sig.
Ru av Kim Thuý. Kan flykten och exilens vånda vara vacker? Ja, det kan den.
Mannen som läste kärleksromaner av Luis Sepulvéda. Regnperioden är perfekt för läsning av kärleksromaner, det enda som stör är att byborna ställer till det för sig.
Dessa böcker hade jag gärna tagit med till hängmattan, om det varit soligt och jag fortfarande hade semester och inte större delen av bibliotekets böcker hade varit inplastade.
Kanske har man mer tur att hitta böcker på bibblan med med denna lista med boktips direkt från Svd´s läsare.
Kanske har man mer tur att hitta böcker på bibblan med med denna lista med boktips direkt från Svd´s läsare.
Ps. Det finna andra typer av korta romaner , med korta textsjok i en blandning mellan prosa och poesi, kort och gott kortprosa. En sådan text är egentligen en mycket ”tjockare” bok än omfånget vittnar om. Hit kan räknas romaner av svenska författare som Magnus Florin, Sara Mannheimer och Ida Linde.
Deckare i sommargrönskan
Det bästa som fanns när jag var yngre och hade sommarlov, var att cykla till bibliotekt, ladda upp med en bunke böcker och sedan hem igen för att tillbringa långa lata sommardagar, ute eller inne, med den bästa av alla sysselsättningar: att läsa!
Att läsa deckare är något jag förknippar med sommar och sommarlov. Jag läser visserligen deckare året runt men på sommaren har den sin givna plats.Min första deckarbekantskap var Agatha Christie och jag kan fortfarande känna den sommarlovskänslan jag hade då, när jag någon gång håller hennes böcker i min hand.
Deckaren har som genre fått ett rejält uppsving och idag är det inte "fult" att läsa deckare längre. Intresset för deckare är stort och det ges ut en mängd varje år. Att hitta riktigt bra deckare i denna störtflod är inte alltid så lätt. Själv läser jag mest brittiska deckare men även en och annan svensk slinker ner. Någon favoritförfattare har jag nog inte men det finns några författare vars böcker jag oftast ser fram emot att läsa. Här kommer några tips:
Ian Rankins böcker om kommissarie John Rebus
Ann Cleeves böcker om polisen Jimmy Perez
Reginald Hills böcker om poliserna Dalziel och Pascoe
Elly Griffiths böcker om arkeologen Ruth Galloway
Håkan Nessers fyra böcker om kommissarie Gunnar Barbarotti
Åsa Larssons böcker om åklagare Rebecca Martinsson
Och sedan har jag en svaghet för Jan Mårtensons böcker om antikhandlaren Johan Kristian Homan. Inte för att jag egentligen tycker att de är så bra, utan det är kombinationen deckare-antikviteter-mat som gör att jag läser dem. Det är samma sak som med att titta på Morden i Midsomer på tv, storyn är oftast inget vidare men miljöerna är svårslagna.
Men lika ofta som jag gillar att läsa deckare blir jag trött på att läsa deckare. Vilken tur att det även finns andra böcker!
Att läsa deckare är något jag förknippar med sommar och sommarlov. Jag läser visserligen deckare året runt men på sommaren har den sin givna plats.Min första deckarbekantskap var Agatha Christie och jag kan fortfarande känna den sommarlovskänslan jag hade då, när jag någon gång håller hennes böcker i min hand.
Ian Rankins böcker om kommissarie John Rebus
Ann Cleeves böcker om polisen Jimmy Perez
Reginald Hills böcker om poliserna Dalziel och Pascoe
Elly Griffiths böcker om arkeologen Ruth Galloway
Håkan Nessers fyra böcker om kommissarie Gunnar Barbarotti
Åsa Larssons böcker om åklagare Rebecca Martinsson
Och sedan har jag en svaghet för Jan Mårtensons böcker om antikhandlaren Johan Kristian Homan. Inte för att jag egentligen tycker att de är så bra, utan det är kombinationen deckare-antikviteter-mat som gör att jag läser dem. Det är samma sak som med att titta på Morden i Midsomer på tv, storyn är oftast inget vidare men miljöerna är svårslagna.
Men lika ofta som jag gillar att läsa deckare blir jag trött på att läsa deckare. Vilken tur att det även finns andra böcker!
Rapport! En bok om mönster
Den senaste veckan har jag frossat i mönster i Lotta Kühlhorns bok Rapport! En bok om mönster. Lotta Kühlhorn är nog en av Sveriges mesta mönsterkonstruktörer och många bokomslag pryds av hennes alster. Rapport är en mycket inspirerande bok hon beskriver hur hon jobbar när hon skapar mönster. Hon har en del ganska roliga tekniker, ett rutmönster föreställer till exempel hennes hantering av sitt höga blodtryck. De gröna rändernas bredd motsvarar träningstiden de olika dagarna, de rosa visar kalorifördelningen under dagen och den gula randen är andelen blodtryckssänkande medicin. Snacka om en person som verkligen lever med mönster. På slutet av boken finns 10 projekt att göra själv med konkreta tips på hur man kan bygga upp mönster och hur det sedan går till att får det tryckt på olika ting, bricka, disktrasa, tyg…mm. Jag bara älskar boken. Det känns som en bok jag vill återkomma till gång på gång, bara för att bli glad, inspirerad och så hoppas jag förstås att jag någon gång tar mig tid att försöka göra ett eget mönster. Så trots att jag har bestämt mig för att inte köpa fler böcker tror jag att den här får vara ett undantag, jag VILL ha ett eget exemplar. Men den finns ju såklart att låna på biblioteket.
Tips på sommarläsning
Till semestern brukar jag alltid ladda upp med en hög med böcker som jag länge velat läsa men inte hunnit med. Högen brukar bli stor och jag brukar aldrig hinna läsa så mycket som jag tänkt mig. Just nu håller jag på att leta efter några att låna till den kommande ledigheten. I år har det varit lite svårare, jag vet ungefär vad jag vill läsa om men har inte hittat rätt böcker ännu.
Här kommer i alla fall några tips på sommarläsning ifrån mig.
Major Pettigrews sista chans av Helen Simonson är en småtrevlig och humoristisk bok om den pensionerade majoren Ernest Pettigrew. Pettigrew lever ett stillsamt liv sedan hans hustru dött några år tidigare. En dag knackar Mrs Ali på dörren till Pettigrews hus och en oväntad vänskap tar sin början. En varm berättelse om kulturkrockar och kärlek på äldre dar.
Italienska Silvia Avallones debutroman Stål är en skildring av två unga kvinnors vänskap i ett fattigt och nedslitet bostadsområde i Piombino. Boken ger en mycket bra bild av ett Italien långt ifrån de gängse turistvyerna.
Här kommer i alla fall några tips på sommarläsning ifrån mig.
Major Pettigrews sista chans av Helen Simonson är en småtrevlig och humoristisk bok om den pensionerade majoren Ernest Pettigrew. Pettigrew lever ett stillsamt liv sedan hans hustru dött några år tidigare. En dag knackar Mrs Ali på dörren till Pettigrews hus och en oväntad vänskap tar sin början. En varm berättelse om kulturkrockar och kärlek på äldre dar.
Italienska Silvia Avallones debutroman Stål är en skildring av två unga kvinnors vänskap i ett fattigt och nedslitet bostadsområde i Piombino. Boken ger en mycket bra bild av ett Italien långt ifrån de gängse turistvyerna.
Little Bee, som är skriven av Chris Cleave, handlar om Little Bee en flicka som flytt från Nigeria till England. I två år sitter hon inlåst på en flyktingförläggning innan hon av misstag släpps ut därifrån. Väl ute i frihet beslutar hon sig för att söka upp Andrew och Sarah O´Rourke som hon mötte när hon fortfarande var kvar i Nigeria. En bitvis mycket tragisk och sorglig berättelse om en nigeriansk flicka som bär på obehagliga och otäcka upplevelser. Vartannat kapitel berättas av Little Bee och vartannat av Sarah O´Rourke.
Det är inte så ofta jag läser ungdomsböcker men i vår har jag läst både Hungerspelen-triologin av Susanne Collins och Eld av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgrens. Eld är del två i Engelsfors-triologin, del ett heter Cirkeln. Hungerspelen är en spännande framtidsdystopi och Eld är en bok om några tonårstjejers kamp mot ondskan. Spännande och svåra att släppa tyckte jag när jag läste dem.
Några pärlor från vårens utgivning
Jag är en periodare i mångt och mycket och så även när det gäller böcker. Dock inte i den meningen att jag inte läser alls under en period utan snarare så att en period kanske jag läser väldigt mycket klassiker, en annan väldigt mycket deckare och en tredje kanske som nu, relativt nyutgiven skönlitteratur och där tycker jag vårens bokutgivning har varit lysande.
Tveklöst tycker jag "Agaat" av Marlene van Nierkerk den bästa av vårens böcker som givits ut på svenska. Jag kan tycka att det är lite konstigt att man inte översatt den förrän nu då den tydligen kom ut redan 2004, men, bättre sent än aldrig. I en bokhandel jag var inne såg jag att personalen rekommenderade den och hade skrivit "Extremt läsvärd" under och jag håller med...
Det är en underbar bok som griper tag och stannar kvar, kanske för alltid. Många har säkert redan hört talats om den. Den handlar om vita Milla i 70-årsåldern som ligger döende i sjukdomen ALS på en stor gård i södra Afrika på 90-talet när apartheidsystemet fallit. Hon sköts om av den svarta Agaat som är både tjänare och något slags medlem av familjen; hon kom till gården redan som liten. Maktkampen mellan de två pågår i nutid men vi får också följa med långt bakåt i tiden för att se hur deras förhållande till varandra har uppstått. Boken är oerhört välskriven och personporträtten är starka och kan helt enkelt inte vara bättre.
Julian Barnes "Känslan av ett slut", vilken han fick Bookerpriset för 2011, är en bok som man gärna skulle vilja diskutera med andra så snart man läst ut den på grund av dess snåriga handling som ändå griper tag och engagerar.
Boken handlar om Tony som är pensionär och lever stillsamt tills det en dag anländer ett brev som förändrar hans minnesbild av ungdomstiden på 60-talet. Under bokens första del följer vi honom under dessa ungdomsår och under andra hälften följer vi honom som pensionär och hur brevet komplicerar hans liv.Även i denna bok tycker jag porträtten är starka och levande och det finns en hel del livsfilosofi invävt mellan raderna.
Lotta Lundbergs "Ön" lär vara löst baserad på verkliga händelser och det gör den ganska obehaglig. Svenska läkaren Olivia har för 20 år sedan anlänt till en Söderhavsö där hon stannat och arbetat i sin sjukstuga men nu har det börjat pratats om sexuella övergrepp på ön och en socialchef och hans team kommer dit för att utreda vilket skapar spänningar och motsättningar. Den här boken har någonting som är svårt att peka på men det kan vara Söderhavets idyll mot de sexuella övergreppen samt personporträtten som gör den så speciell, det är i alla fall en bok man kommer att minnas. Språket är lysande.
Vill man läsa något som är mer lättillgängligt kanske man ska ta "Drömbokhandeln" av Laurence Cossé vilken nog engagera personer med ett enormt läsinresse som jag. Ivan och Fransesca ska starta en bokhandel där man bara ska sälja böcker som har kvalité vilket föranleder dem att anlita en grupp som väljer ut ett antal sådana böcker till bokhandeln men detta väcker ont blod i vissa människor vilket skapar en liten deckarintrig. I den genren ska man dock inte placera den för det handlar mest om hur man startar en bokhandel och vilka böcker som ska finnas där och det är det, litteraturen, som är behållningen av boken.
Kom gärna in och låna någon eller några av böckerna ovan, vi har dem alla och är det kö på dem går det ju bra att lägga en reservation.
Yvonne
biblioteksassistent
Galna män, förnäma damer med flera...
Mad Men har problem med tittarsiffrorna. Den har fått både Emmys och Golden Globe-utmärkelser och ändå så sviker tittarna. Harry Amster, krönikör i SVD, ställer sig frågan varför det är så här. Är det för att den är för långsam, reklamvärlden är ointressant eller är den helt enkelt för smal? Läs hela Amsters krönika här. Jag kan inte säga att jag fastnade direkt för serien. Efter att ha sett säsong ett dröjde det ett bra tag innan jag fortsatte med säsong två. Jag tyckte att serien visserligen var välgjord men att den hade ett lite för långsamt tempo. Efter andra säsongen ändrade jag åsikt och de följande säsongerna tittade jag snabbt genom. Jag tycker att den är riktigt bra och väntar nu bara på att säsong fem släpps på dvd.
När det gäller att göra riktigt bra kostymdramer eller deckarserier är britterna svårslagna. Downton Abbey, vars tredje säsong nu spelas in, är inget undantag. I tv-serien får man följa familjen Crawley och deras tjänstefolk med start 1912 då Titanic nyss förlist. Välspelat med fantastiska miljöskildringar, är det den dyraste brittiska tv-serie som någonsin gjorts. Deckarserien Foyle´s war, som utspelar sig under 2:a världskriget och Huset Elliott om två systrar som startar en syateljé i 20-talets England, är två andra mycket bra serier.
Skruvad brittisk humor finns det också gott om. The Office, serien med den otroligt pinsamma chefen David Brent är ett exempel på en sådan. David Brent är så pinsam att man som tittare skruvar sig i soffan. Det finns även en amerikansk och en svensk version av denna serien. Själv gillar jag endast det brittiska originalet.
Givetvis finns alla dvd-boxarna som nämns ovan, att låna på biblioteket plus en hel del andra bra filmer.
Tidskriftsnytt på Stadsbiblioteket
Tidskrifter är ett ständigt återkommande ämne på biblioteket. Vilka vi har och vilka vi borde ha och varför vi inte kan ha fler. Det är inte lätt att som tidskriftsansvariga hitta en balans mellan nya och gamla prenumerationer, speciellt idag där vi står med ena foten i den digitala tidskriftsvärlden. Varken utgivarna eller vi på biblioteket vet ibland vilket ben vi ska stå på. När det gäller svenska dagstidningar behöver vi fortfarande ha ett brett utbud papperstidningar och de neddragningar vi har gjort har till stor del varit bland de utländska tidningarna.
Det kan ibland vara svårt att förklara att vi inte längre har någon dansk dagstidning, men om man vet att de kostar över 10 000 för en prenumeration/år och att en hel del av informationen finns på nätet finns det för oss på biblioteket inte mycket val. Tyvärr ligger inte så många danska tidningar heller tillgängliga digitalt via Library Press Display, vilket vi annars brukar rekommendera för läsning av utländska tidningar, men där kan man glädja sig åt att det norska utbudet är desto bättre! Library Press Display är ,förutom på egna datorer här på biblioteket, dessutom tillgängligt även hemifrån via nätet. Så om man har lånekort här på biblioteket så det är bara att testa. Gå dock in via biblioteket hemida!
Aktuell tidskriftsinformation om nya och gamla prenumerationer som gäller för 2012 finns nu ute i biblioteket. Där berättar vi även om försäljningen av äldre årgångar som startar lördagen den 2 juni. (Jag ska återkomma när jag kollat om jag även kan koppla till dokumentet här på bloggen.)
När vi öppnar efter renoveringen i höst kommer vi att organiserat om en del bland tidskrifterna. Nej, jag ska inte skrämma er, ni kommer att känna igen er! Men förhoppningsvis kan ni hitta något nytt för det döljer sig enorma mängder intressanta artiklar i tidskrifter som man bara inte tänker på att det finns. Väl mött i vårt Sommarbibliotek!
Det kan ibland vara svårt att förklara att vi inte längre har någon dansk dagstidning, men om man vet att de kostar över 10 000 för en prenumeration/år och att en hel del av informationen finns på nätet finns det för oss på biblioteket inte mycket val. Tyvärr ligger inte så många danska tidningar heller tillgängliga digitalt via Library Press Display, vilket vi annars brukar rekommendera för läsning av utländska tidningar, men där kan man glädja sig åt att det norska utbudet är desto bättre! Library Press Display är ,förutom på egna datorer här på biblioteket, dessutom tillgängligt även hemifrån via nätet. Så om man har lånekort här på biblioteket så det är bara att testa. Gå dock in via biblioteket hemida!
När vi öppnar efter renoveringen i höst kommer vi att organiserat om en del bland tidskrifterna. Nej, jag ska inte skrämma er, ni kommer att känna igen er! Men förhoppningsvis kan ni hitta något nytt för det döljer sig enorma mängder intressanta artiklar i tidskrifter som man bara inte tänker på att det finns. Väl mött i vårt Sommarbibliotek!
Två soldater
Första gången jag kom i kontakt med Roslund och Hellströms böcker var när jag läste deras förra bok Tre sekunder. Jag hade inte läst något av dem tidigare men efter att ha plöjt genom den så backade jag tillbaka och läste de övriga. Alla deras böcker behandlar något ämne som får en att tänka efter; dödsstraff, trafficking och nu i den senaste boken Två soldater; ung gängkriminalitet.
Leon och Gabriel är två unga killar från Råby utanför Stockholm. Leon sitter på anstalten i Aspås där han förbereder sin och några andra gängmedlemmars rymning. Gabriel finns hemma i Råby och väntar på Leon så att de kan sätta sin plan i verket. Deras målsättning är att tillsammans med resten av medlemmarna, bröderna, i Ghetto Soldiers, bli främst bland alla gäng. Detta ska de uppnå med ännu mer våld och andra kriminella handlingar. Runt om Ghetto Soldiers finns så kallade hangarounds, killar under 15 år som inte kan straffas och därför används för en mängd olika småbrott. Gänget har uppmärksammats av Sektionen för Gängkriminalitet, där José Pereira och hans kolleger följt dem under flera år. Tillsammans med poliskommissarie Evert Grens, som har en särskild koppling till Leon, påbörjas jakten på rymlingarna.
I boken möter läsaren tungt kriminella ungdomar, en del med taskig bakgrund, men också deras mödrar, flickvänner, utsatta kriminalvårdare, brandmän och poliser. Det är en bok som kryper in under skinnet på läsaren, om något som de flesta av oss känner till men inte har några erfarenhet av. Det är en skrämmande värld författarduon målar upp. Dessutom säger Börge Hellström i en intervju i Skånska Dagbladet att "verkligheten är alltid värre än i våra böcker". Roslund och Hellström skriver att femtusen unga killar är på väg in i kriminella nätverk och Två soldater efterlämnar ingen känsla av att det finns en lösning på problemet. Snarare tvärtom.
Två soldater samt deras övriga böcker finns till utlån på biblioteket.
I boken möter läsaren tungt kriminella ungdomar, en del med taskig bakgrund, men också deras mödrar, flickvänner, utsatta kriminalvårdare, brandmän och poliser. Det är en bok som kryper in under skinnet på läsaren, om något som de flesta av oss känner till men inte har några erfarenhet av. Det är en skrämmande värld författarduon målar upp. Dessutom säger Börge Hellström i en intervju i Skånska Dagbladet att "verkligheten är alltid värre än i våra böcker". Roslund och Hellström skriver att femtusen unga killar är på väg in i kriminella nätverk och Två soldater efterlämnar ingen känsla av att det finns en lösning på problemet. Snarare tvärtom.
Två soldater samt deras övriga böcker finns till utlån på biblioteket.
Doppler av Erlend Loe
Eftersom jag läser för att bli road är det en ständig jakt på böcker som uppfyller detta krav. Det är inte helt lätt. Satt på tåget och läste Kristin Hannas senaste Den frusna trädgården och se det gick inte alls. Dysfunktionell familj, elak mamma med stor hemlighet och älskad döende far. Väldigt gripande och deprimerande. Så det fick bli inköp av ny reselitteratur fortast möjligt. I butiken hittade jag Doppler av Erlend Loe. Efter att ha läst Kurt i Kurtby av samma författare var jag rätt säker på att inte få någon deprimerande läsning. Kurt i Kurtby är för övrigt klassad för barn upp till 9 år men jag tror att vuxna nästan har mer behållning av den. Doppler är hur som helst en bok i samma stil. Den duktiga Doppler gör under en cykeltur en rejäl vurpa i skogen och efter detta omvärderar han hela sitt liv. Han tänker på hur han prioriterat i sitt ”tidigare” liv.
Jag ogillade att det försiggick saker i världen som djupast sett gjorde att det jag la tankekraft på blev bagateller. Jag hade inte bara perspektiven i oordning, jag ville inte ordna dem. I veckor irriterade det mig att de inte kunde vänta med bombandet där nere tills vi var klara med badrumsrenoveringen.
Eftersom han känner en frid av sällan skådat slag där han ligger i skogen med cykeln över sig bestämmer han sig för att detta är hans nya hemvist. Han lämnar allt bakom sig och bosätter sig i skogen. Ett uppror mot konsumtionshets och föreställningar om hur allt skall vara.
Doppler är en dråplig bok och väldigt underhållande, men faktiskt lite tankeväckande också. Vad är det egentligen som är viktigt?
Efter Doppler har jag på inrådan av Ylva (läs blogginlägg!) börjat läsa Rov av Sharon J Bolton. Jäkligt bra!
Rysliga fruntimmer
Jag har en faiblesse för rysare, skräck, deckare och thrillers. Och ingen är bättre på otäckheter än britter. Eller snarare brittiska kvinnor. Åtminstone enligt min erfarenhet. Ända sedan jag hittade Mary Stewart och Agatha Christie i min farmors bokhylla har jag gillat den här typen av böcker. Det är väl genetiskt, kan jag tänka.
Förra året läste jag in mig på Susan Hills otäcka skräckisar och Ann Cleeves spännande Vera Stanhope-deckare. Den här våren har jag upptäckt Sharon J Bolton. Och det med besked. Först lånade jag hem Ond skörd och knappt hade jag läst ut den förrän det var dags för Rov. Herregud, vad spännande och otäckt! Precis min likör. I augusti kommer en ny Sharon Bolton på svenska, Nu ser du mig, men det finns flera som inte blivit översatta än.
Andra läskiga kvintimmer är Elizabeth Hand och Gillian Flynn, dock inte brittiska men likväl otäckt spännande.
Här är en liten lista på de mest essentiella läskigheter man kan läsa:
Susan Hill: The Small Hand och The Woman in Black
Ann Cleeves: The Crow Trap och Silent Voices
Sharon J Bolton: Ond skörd och Rov
Elizabeth Hand: Generation Loss och Available Dark
Gillian Flynn: Vass egg, Dark Places och Gone Girl
Förra året läste jag in mig på Susan Hills otäcka skräckisar och Ann Cleeves spännande Vera Stanhope-deckare. Den här våren har jag upptäckt Sharon J Bolton. Och det med besked. Först lånade jag hem Ond skörd och knappt hade jag läst ut den förrän det var dags för Rov. Herregud, vad spännande och otäckt! Precis min likör. I augusti kommer en ny Sharon Bolton på svenska, Nu ser du mig, men det finns flera som inte blivit översatta än.
Andra läskiga kvintimmer är Elizabeth Hand och Gillian Flynn, dock inte brittiska men likväl otäckt spännande.
Här är en liten lista på de mest essentiella läskigheter man kan läsa:
Susan Hill: The Small Hand och The Woman in Black
Ann Cleeves: The Crow Trap och Silent Voices
Sharon J Bolton: Ond skörd och Rov
Elizabeth Hand: Generation Loss och Available Dark
Gillian Flynn: Vass egg, Dark Places och Gone Girl
Och så en otäck man som bonus:
Stephen King: Full Dark, No Stars (ffa första novellen "1922")
Katastrofala skivomslag roar på bokbussen
Det sägs att vinylskivans omslag hade sin glansperiod på 60- och 70-talet, men man kan undra om det gäller de omslag som presenteras i denna bok. Garanterat är dock att ingen hypad reklambyrå är engagerad i tillskomsten. Analyserna av bilderna är klockrena och man kan hitta en hel del guldkorn. Bokbussen har köpt in en bok som det kan löna sig att titta närmare på om man är sugen på lite nostalgi. Det visar sig att pesudonymen Herr Dyrck bakom boken har en hemsida där man kan frossa vidare. Lite mer böcker i samma klass men utan text som tillför en dimension är Fula frisyrer som man kan låna på Tyringe bibliotek.
Pelargoner
Jag kan inte påstå att pelargoner tillhör de växter som jag har haft någon speciell tur med. Jag brukar köpa ett par stycken av den vanliga röda sorten och sätta i köksfönstret varje år och ganska snart så börjar blomknoppar och blad att gulna. Inte heller ute har jag haft någon större tur med dem. I stället för stora frodiga plantor brukar de se ganska taniga ut. Och inte brukar jag lyckas med att spara dem från år till år heller. Inte förrän jag köpte en som jag satte i en kruka utanför biblioteket. Första sommaren klarade den sig fint. På vintern fick den stå i fikarummet på biblioteket och där höll den ut hela vintern fram till våren då jag åter satte ut den. Döm om min förvåning när den fullkomligt exploderade i storlek och fick riktigt stora röda blommor. Pelargonen blommade för fullt utanför biblioteket hela förra sommaren, långt ut på hösten och fick sedan vila igen i fikarummet. Nu börjar den bli ganska stor och väntar på att bli utplanterad. Ska bli spännande att se hur den blir i år.
Pelargonen är en av de populäraste växterna och det finns en mängd sorter. I Lena Ljungqvist och Eva Tingströms bok Pelargoner samt Susanna Roséns bok 200 pelargoner kan man läsa om pelargonens historia, få skötseltips samt bilder och beskrivning på en hel del sorter.
I boken Passion för pelargon så berättar Veronica Wägner om möten med människor och deras pelargoner. Lasse Anrell som är en hängiven pelargonodlare har skrivit essäer om hur man förhåller sig till sina pelargoner och vad de säger oss om livet. Dessa essäer finns samlade i boken Tankar om pelargoner och essäerna ger upphov till en hel del skratt som till exempel när han under en direktsändning i tv massakrerade en Mårbacka-pelargon. Pelargonexperten som också medverkade fick ledas ut efter sändningen.
Själv har jag till denna säsong lyckats spara två hängpelargoner samt fått sju sticklingar av kollegor. Det är bara att plantera dem i större krukor, vattna, göda och hålla tummarna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)