Ibland frågar jag mig om det är värt att åka iväg, plocka tre hinkar med jordgubbar och så hem igen och rensa dem, äta en del, frysa en del och koka saft och marmelad på resten. Eller stå vid vinbärsbuskarna och slåss med mygg och annat otyg för att plocka bär till saft och gelé. Och varje gång kommer jag fram till att det är det. Att plocka frukt och bär för att sedan sylta eller safta må vara tidskrävande men förutom tillfredställelsen över att äta eller dricka något som man vet är gjort på äkta vara och utan en massa tillsatser, så är det också ett sätt att bevara sommarens smaker och dofter. Det finns inte mycket som slår att sitta en höstkväll och äta scones med jordgubbsmarmelad eller dricka ett glas c-vitaminrik svartvinbärssaft mitt i smällkalla vintern och känna en fläkt från sommaren.
Sommar på burk är en bok om syltning, saftning och inläggningar skriven av Åsa Swanberg. I den får man först en genomgång av bäret eller grönsaken som används och efter det tips på vad man kan göra av dem. En inspirationsbok, som författaren själv skriver, med fina foton av Malou Holm.
I boken
Sylt och marmelad av Jan Hedh finns många traditionella recept men också en del ovanliga, till exempel melonsylt, bönmarmelad och syltade granskott. Det är åtminsone inget som jag har provat på att göra. Även denna bok har fina foton, Klas Andersson ligger bakom dem. Både Swanberg och Hedh ogillar tillsatser så i deras recept förekommer ett minimum av sådana.
Är man intresserad av äldre recept så finns boken
I mormors skafferi av Kinna och Märtha Jonsson. I boken finns ett urval av fem generationers handskrivna recept samlade. Här finns recept på konserverade frukter och bär, drycker och desserter. Boken har ett trist omslag tycker jag men innehållet är absolut inte tråkigt!
Själv använder jag mest ett gammalt slitet häfte från Törsleffco´s Husmoder Service,
Den gröna syltboken. Förutom att den innehåller en hel del användbara recept så finns det en del som man kanske inte gör längre. Eller vad sägs om kött i kärnmjölk och inlagda ägg. Språket är lite gammaldags, men den är trevlig att bläddra i och fortfarande mycket användbar.
Alla böckerna, utom Den gröna syltboken, finns att låna på biblioteket.
Själv använder jag en gammal Allers-bilaga från 70-talet som heter "Sommaren bär frukt" för min syltkokning.
SvaraRaderaOch det klart det är värt att stå och plocka bär och frukt och sedan göra något av. Det är ju ett slags meditation att stå där och plocka, tycker jag. Doften och fruktsaften innanför naglarna, surrande bin (och bromsar) för att inte tala om saften man plockar fram i februari...
Kan inte annat än hålla med. Och eftersom det oftast inte är någon som vill hjälpa till så får man stå i lugn och ro och plocka:) Min bok är från 1950. Det står saker som: Vi rekommenderar att tillsluta flaskor, glas och burkar med Celloferm [...] då man på så sätt kommer ifrån den besvärliga korkningen och hartsningen. Atamonpulver ska tillsättas i alla recept, för att man i Atamon fått fram ett utomordentligt konserveringsmedel utan bismak (antar att det var ganska nytt då och att Törsleff som gett ut boken också var tillverkaren)
RaderaHa ha törsleff låg på ekerö där jag jobbade på ICA kommer så väl ihåg dom kom in och handlade på räkning.
Radera