Galna män, förnäma damer med flera...

Utbudet av serier på tv är enormt och många av dem kommer även ut på dvd. Att hitta något som verkligen faller en i smaken är så mycket svårare. Åtminstone tycker jag det. Men guldkornen finns och den senaste tv-serien som jag fastnat för, och vars fjärde säsong jag precis avslutat, är Mad Men. Mad Men handlar om en reklambyrå på Madison Avenue i mitten av 60-talet. Handlingen kretsar kring Don Draper och hans familj samt kollegorna på reklambyrån.

Mad Men har problem med tittarsiffrorna. Den har fått både Emmys och Golden Globe-utmärkelser och ändå så sviker tittarna. Harry Amster, krönikör i SVD, ställer sig frågan varför det är så här. Är det för att den är för långsam, reklamvärlden är ointressant eller är den helt enkelt för smal? Läs hela Amsters krönika här. Jag kan inte säga att jag fastnade direkt för serien. Efter att ha sett säsong ett dröjde det ett bra tag innan jag fortsatte med säsong två. Jag tyckte att serien visserligen var välgjord men att den hade ett lite för långsamt tempo. Efter andra säsongen ändrade jag åsikt och de följande säsongerna tittade jag snabbt genom. Jag tycker att den är riktigt bra och väntar nu bara på att säsong fem släpps på dvd.

När det gäller att göra riktigt bra kostymdramer eller deckarserier är britterna svårslagna. Downton Abbey, vars tredje säsong nu spelas in, är inget undantag. I tv-serien får man följa familjen Crawley och deras tjänstefolk med start 1912 då Titanic nyss förlist. Välspelat med fantastiska miljöskildringar, är det den dyraste brittiska tv-serie som någonsin gjorts. Deckarserien Foyle´s war, som utspelar sig under 2:a världskriget och Huset Elliott om två systrar som startar en syateljé i 20-talets England, är två andra mycket bra serier.

 

Skruvad brittisk humor finns det också gott om. The Office, serien med den otroligt pinsamma chefen David Brent är ett exempel på en sådan. David Brent är så pinsam att man som tittare skruvar sig i soffan. Det finns även en amerikansk och en svensk version av denna serien. Själv gillar jag endast det brittiska originalet.

  

Givetvis finns alla dvd-boxarna som nämns ovan, att låna på biblioteket plus en hel del andra bra filmer.

Tidskriftsnytt på Stadsbiblioteket

Tidskrifter är ett ständigt återkommande ämne på biblioteket. Vilka vi har och vilka vi borde ha och varför vi inte kan ha fler. Det är inte lätt att som tidskriftsansvariga hitta en balans mellan nya och gamla prenumerationer, speciellt idag där vi står med ena foten i den digitala tidskriftsvärlden. Varken utgivarna eller vi på biblioteket vet ibland vilket ben vi ska stå på. När det gäller svenska dagstidningar behöver vi fortfarande ha ett brett utbud papperstidningar och de neddragningar vi har gjort har till stor del varit bland de utländska tidningarna.
Det kan ibland vara svårt att förklara att vi inte längre har någon dansk dagstidning, men om man vet att de kostar över 10 000 för en prenumeration/år och att en hel del av informationen finns på nätet finns det för oss på biblioteket inte mycket val. Tyvärr ligger inte så många danska tidningar heller tillgängliga digitalt via Library Press Display, vilket vi annars brukar rekommendera för läsning av utländska tidningar, men där kan man glädja sig åt att det norska utbudet är desto bättre! Library Press Display är ,förutom på egna datorer här på biblioteket, dessutom tillgängligt även hemifrån via nätet. Så om man har lånekort här på biblioteket så det är bara att testa. Gå dock in via biblioteket hemida!

Aktuell tidskriftsinformation om nya och gamla prenumerationer som gäller för 2012 finns nu ute i biblioteket. Där berättar vi även om försäljningen av äldre årgångar som startar lördagen den 2 juni. (Jag ska återkomma när jag kollat om jag även kan koppla till dokumentet här på bloggen.)
När vi öppnar efter renoveringen i höst kommer vi att organiserat om en del bland tidskrifterna. Nej, jag ska inte skrämma er, ni kommer att känna igen er! Men förhoppningsvis kan ni hitta något nytt för det döljer sig enorma mängder intressanta artiklar i tidskrifter som man bara inte tänker på att det finns. Väl mött i vårt Sommarbibliotek!

Två soldater

Första gången jag kom i kontakt med Roslund och Hellströms böcker var när jag läste deras förra bok Tre sekunder. Jag hade inte läst något av dem tidigare men efter att ha plöjt genom den så backade jag tillbaka och läste de övriga. Alla deras böcker behandlar något ämne som får en att tänka efter; dödsstraff, trafficking och nu i den senaste boken Två soldater;  ung gängkriminalitet.

Leon och Gabriel är två unga killar från Råby utanför Stockholm. Leon sitter på anstalten i Aspås där han förbereder sin och några andra gängmedlemmars rymning. Gabriel finns hemma i Råby och väntar på Leon så att de kan sätta sin plan i verket. Deras målsättning är att tillsammans med resten av medlemmarna, bröderna, i Ghetto Soldiers, bli främst bland alla gäng. Detta ska de uppnå med ännu mer våld och andra kriminella handlingar. Runt om Ghetto Soldiers finns så kallade hangarounds, killar under 15 år som inte kan straffas och därför används för en mängd olika småbrott. Gänget har uppmärksammats av Sektionen för Gängkriminalitet, där José Pereira och hans kolleger följt dem under flera år. Tillsammans med poliskommissarie Evert Grens, som har en särskild koppling till Leon, påbörjas jakten på rymlingarna.

I boken möter läsaren tungt kriminella ungdomar, en del med taskig bakgrund, men också deras mödrar, flickvänner, utsatta kriminalvårdare, brandmän och poliser. Det är en bok som kryper in under skinnet på läsaren, om något som de flesta av oss känner till men inte har några erfarenhet av. Det är en skrämmande värld författarduon målar upp. Dessutom säger Börge Hellström i en intervju i Skånska Dagbladet att "verkligheten är alltid värre än i våra böcker". Roslund och Hellström skriver att femtusen unga killar är på väg in i kriminella nätverk och Två soldater efterlämnar ingen känsla av att det finns en lösning på problemet. Snarare tvärtom.

Två soldater samt deras övriga böcker finns till utlån på biblioteket.

Doppler av Erlend Loe

Eftersom jag läser för att bli road är det en ständig jakt på böcker som uppfyller detta krav. Det är inte helt lätt. Satt på tåget och läste Kristin Hannas senaste Den frusna trädgården och se det gick inte alls. Dysfunktionell familj, elak mamma med stor hemlighet och älskad döende far. Väldigt gripande och deprimerande. Så det fick bli inköp av ny reselitteratur fortast möjligt. I butiken hittade jag Doppler av Erlend Loe. Efter att ha läst Kurt i Kurtby av samma författare var jag rätt säker på att inte få någon deprimerande läsning. Kurt i Kurtby är för övrigt klassad för barn upp till 9 år men jag tror att vuxna nästan har mer behållning av den. Doppler är hur som helst en bok i samma stil. Den duktiga Doppler gör under en cykeltur en rejäl vurpa i skogen och efter detta omvärderar han hela sitt liv. Han tänker på hur han prioriterat i sitt ”tidigare” liv.

Jag ogillade att det försiggick saker i världen som djupast sett gjorde att det jag la tankekraft på blev bagateller. Jag hade inte bara perspektiven i oordning, jag ville inte ordna dem. I veckor irriterade det mig att de inte kunde vänta med bombandet där nere tills vi var klara med badrumsrenoveringen.

Eftersom han känner en frid av sällan skådat slag där han ligger i skogen med cykeln över sig bestämmer han sig för att detta är hans nya hemvist. Han lämnar allt bakom sig och bosätter sig i skogen. Ett uppror mot konsumtionshets och föreställningar om hur allt skall vara.

Doppler är en dråplig bok och väldigt underhållande, men faktiskt lite tankeväckande också. Vad är det egentligen som är viktigt?

Efter Doppler har jag på inrådan av Ylva (läs blogginlägg!) börjat läsa Rov av Sharon J Bolton. Jäkligt bra!

Rysliga fruntimmer

Jag har en faiblesse för rysare, skräck, deckare och thrillers. Och ingen är bättre på otäckheter än britter. Eller snarare brittiska kvinnor. Åtminstone enligt min erfarenhet. Ända sedan jag hittade Mary Stewart och Agatha Christie i min farmors bokhylla har jag gillat den här typen av böcker. Det är väl genetiskt, kan jag tänka.
Förra året läste jag in mig på Susan Hills otäcka skräckisar och Ann Cleeves spännande Vera Stanhope-deckare. Den här våren har jag upptäckt Sharon J Bolton. Och det med besked. Först lånade jag hem Ond skörd och knappt hade jag läst ut den förrän det var dags för Rov. Herregud, vad spännande och otäckt! Precis min likör. I augusti kommer en ny Sharon Bolton på svenska, Nu ser du mig, men det finns flera som inte blivit översatta än.
Andra läskiga kvintimmer är Elizabeth Hand och Gillian Flynn, dock inte brittiska men likväl otäckt spännande.

Här är en liten lista på de mest essentiella läskigheter man kan läsa:

Susan Hill: The Small Hand och The Woman in Black
Ann Cleeves: The Crow Trap och Silent Voices
Sharon J Bolton: Ond skörd och Rov
Elizabeth Hand: Generation Loss och Available Dark
Gillian Flynn: Vass egg, Dark Places och Gone Girl

Och så en otäck man som bonus:

Stephen King: Full Dark, No Stars (ffa första novellen "1922")

Katastrofala skivomslag roar på bokbussen

Katastrofala bokomslag

Det sägs att vinylskivans omslag hade sin glansperiod på 60- och 70-talet, men man kan undra om det gäller de omslag som presenteras i denna bok. Garanterat är dock att ingen hypad reklambyrå är engagerad i tillskomsten. Analyserna av bilderna är klockrena och man kan hitta en hel del guldkorn. Bokbussen har köpt in en bok som det kan löna sig att titta närmare på om man är sugen på lite nostalgi. Det visar sig att pesudonymen Herr Dyrck bakom boken har en hemsida där man kan frossa vidare. Lite mer böcker i samma klass men utan text som tillför en dimension är Fula frisyrer som man kan låna på Tyringe bibliotek.

Pelargoner

Jag kan inte påstå att pelargoner tillhör de växter som jag har haft någon speciell tur med. Jag brukar köpa ett par stycken av den vanliga röda sorten och sätta i köksfönstret varje år och ganska snart så börjar blomknoppar och blad att gulna. Inte heller ute har jag haft någon större tur med dem. I stället för stora frodiga plantor brukar de se ganska taniga ut. Och inte brukar jag lyckas med att spara dem från år till år heller. Inte förrän jag köpte en som jag satte i en kruka utanför biblioteket. Första sommaren klarade den sig fint. På vintern fick den stå i fikarummet på biblioteket och där höll den ut hela vintern fram till våren då jag åter satte ut den. Döm om min förvåning när den fullkomligt exploderade i storlek och fick riktigt stora röda blommor. Pelargonen blommade för fullt utanför biblioteket hela förra sommaren, långt ut på hösten och fick sedan vila igen i fikarummet. Nu börjar den bli ganska stor och väntar på att bli utplanterad. Ska bli spännande att se hur den blir i år.

Pelargonen är en av de populäraste växterna och det finns en mängd sorter. I Lena Ljungqvist och Eva Tingströms bok Pelargoner samt Susanna Roséns bok 200 pelargoner kan man läsa om pelargonens historia, få skötseltips samt bilder och beskrivning på en hel del sorter.

 

I boken Passion för pelargon så berättar Veronica Wägner om möten med människor och deras pelargoner. Lasse Anrell som är en hängiven pelargonodlare har skrivit essäer om hur man förhåller sig till sina pelargoner och vad de säger oss om livet. Dessa essäer finns samlade i boken Tankar om pelargoner och essäerna ger upphov till en hel del skratt som till exempel när han under en direktsändning i tv massakrerade en Mårbacka-pelargon. Pelargonexperten som också medverkade fick ledas ut efter sändningen.

Själv har jag till denna säsong lyckats spara två hängpelargoner samt fått sju sticklingar av kollegor. Det är bara att plantera dem i större krukor, vattna, göda och hålla tummarna.

Världsbokdagen

Idag firas världsbokdagen på biblioteket vi har en hel del evenemang om dem kan du läsa här.

Ursprunget till världsbokdagen härrör från Katalonien. Där har man ända sedan början av 1900-talet firat skyddshelgonet St Görans dag, som infaller 23 april, med att ge böcker i gåva. Spanien lämnade in förslag till Unesco om att göra detta till en internationell dag. 1995 beslutade Unesco, på en generalkonferens, att den 23 april skulle bli hela världens festdag för firandet av böcker, författare och läsning men också värnandet om upphovsrätten och människors fria tillgång till information.