Författarfynd i hyllan

Ibland liksom bara råkar man hitta en ny författare som man oväntat börjar älska. Sådant händer även bibliotekarier. Själv skulle jag bara gå ut med en vagn tillbakalämnade böcker för att sätta på plats i hyllan, när mina ögon drogs till en serie tjocka böcker i vackra diskreta färger. Författarnamn och titel stod med sirliga bokstäver på ryggen. Jag plockade ut dem och läste på baksidan. England 1937, en familj med tre bröder och deras respektive familjer, föräldrar. vänner och tjänstefolk strax före, under och efter andra världskriget. What's not to love, tänkte jag som den anglofil jag är. Lånade hem första delen De ljusa åren och blev fullständigt uppslukad. Är nu i slutet på del två, I krigets skugga, och resterande delar Ovisshetens tid och Livet återvänder ligger och väntar.

Författaren Elizabeth Jane Howard föddes 1923 som provade lyckan som modell och skådespelare innan hon började skriva. Mellan 1963 och 1985 var hon gift med den välkände författaren Kingsley Amis, som var hennes tredje make. Hon avled för ett drygt år sedan, i januari 2014. Ett år innan dess kom den avslutande delen av serien om familjen Cazalet (nämnd ovan) ut, All Change, vilken ännu inte finns översatt till svenska.

Elizabeth Jane Howard och Kingsley Amis

Semesterläsning

Så här inför den stundande ledigheten så vill jag gärna tipsa om några läsvärda böcker ur vårens utgivning.

Först ut är arkeologen Anna Lihammers skönlitterära debut Medan mörkret faller. Berättelsen, som är en deckare, tar sin början 1934 när steriliseringslagen antagits i Sverige och rasbiologin var ett accepterat forskningsområden. Kriminalkommisarien Carl Hell blir utsedd att utreda det bestialiska mordet på en högt uppsatt akademiker, prosektorn Gustaf Eklund som verkar vid den Anatomiska institutionen i Uppsala. Till sin hjälp tar han polissystern Maria Gustavsson, något som inte faller väl ut i den starkt mansdominerade och hierarkiska polisvärlden men som ger boken ett intressant perspektiv. Anna Lihammer har skrivit en bra deckare med en utmärkt skildring av tidsandan och ger ett stycke svensk historia som inte får glömmas bort.

Nästa boktips är Fågelburen av Lisa Jewell. De fyra syskonen Megan, Bethan, Rory och Rhys Bird bor med sina föräldrar Lorelei och Colin, i en lantlig idyll. När Rhys tar livet av sig under en påskhelg förändras allt för familjen Bird. Loreleis till synes harmlösa samlande på saker eskalerar och familjen kommer allt längre ifrån varandra. En feel-good roman som dock har en liten allvarlig underton och där berättelsen växlar mellan barnens uppväxt och nutid.


Susan Harrisons skönlitterära debut Hustrun, som också kom att bli hennes sista, är ett relationsdrama. Jodi och Todd har levt tillsammans i över tjugo år och Jodi har hela tiden sett mellan fingrarna med att Todd ständigt är otrogen. Men när Todd förälskar sig  i en betydligt yngre kvinna som han dessutom beslutar sig för att flytta ihop med rasar hela hennes tillvaro samman. Berättas omväxlande ur Jodi och Teds synvinkel och är på det hela taget en bra bok om ett pars oförmåga att hantera verkligheten.



När kejsaren var gudomlig är Julie Otsukas andra roman som översatts till svenska. Efter Japans anfall mot Pearl Harbor förändras livet över en natt för de japaner som bor i USA. Tusentals japan-amerikaner kom att interneras i läger runt om i USA och boken berättar om en namnlös kvinna och hennes två barns internering och återkomst till hemstaden när interneringen är slut. En liten bok där Otsuka lyckas skildra både individen och kollektivets erfarenheter på ett mycket målande sätt.

Det sista boktipset blir Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson. På sin 85-års dag råkar Miriam av misstag säga att hon inte heter Miriam. Detta blir upptakten till en berättelse som växlar i tid mellan krigsåren och nutid. Miriam föds som Malika, en flicka med romskt ursprung. Under en fångtransport till ett läger byter hon identitet med en död judisk flicka som heter Miriam. Som Miriam lyckas hon överleva både Auschwitz och Ravensbrück och efter kriget hamnar hon i Sverige. Inte heller i Sverige vågar hon avslöja sin riktiga identitet eftersom romska flyktingar inte är välkomna, utan hon fortsätter sitt liv som Miriam. En bra bok och precis som Anna Lihammers bok får man en skildring av svensk (och europeisk) historia som inte får glömmas bort.

Adventskalendern: lucka tjugo

Idag ett inte särskilt juligt men mycket spännande boktips:

Han är tillbaka av Timur Vermes

Hitler vaknar upp i dagens Berlin. Han återvänder till ett Tyskland som han inte känner igen och blir dessutom uppfattad som sin egen imitatör. Hans uttalande mottas som ironi och han gör karriär i tv-soffan. Boken är skriven med ett språk som andas Mein Kampf och dess tillkomsts tidsanda, vilket ger den en viss autencitet. Den kan vara lite svår att komma in i men är mycket intressant. En tysk huvudvärk, milt sagt.

/Mia 

Adventskalendern: lucka tolv

Under lucka tolv finns ett nytt boktips:

Mitt år som mördare av Friedrich Christian Delius

I slutet av sextiotalet bestämmer sig en tysk student sig för att mörda en domare som under kriget satt i nazisternas folkdomstol. Domaren, som kallas R i boken, har bevisligen dömt hundratals människor till döden under andra världskriget, däribland Friedrich Christian Delius bäste väns far Georg Groschurt. Trots det frikänner den västtyska domstolen domaren R från all skuld.

Groschurt som var livmedikus åt Rudolf Hess, tillhörde under kriget en liten motståndsrörelse som kallade sig Europeiska unionen. Gruppen, som endast bestod av fyra personer, ägnade sig åt att trycka upp antinazistiska flygblad och att tillverka falska identitetshandlingar åt judar. Tre av dem, däribland Groschurt, avrättades våren 1944. När änkan till Groschurt efter kriget söker upprättelse för maken så blir hon stämplad som kommunist, vilket hon inte är, och går därmed också miste om den ersättning som den västtyska staten betalar ut. Anneliese Grosscurt inleder en kamp för att upprätta sitt (och makens) rykte i det Västtyskland där hon bor och verkar och den tyska studenten bestämmer sig för att mörda domaren R.

Boken är klassad som roman men är snarare en slags dokumentär i romanform. Jag misstänker att det är författaren som är den tyska studenten men det är inget som är uttalat, men resten av romanen är i alla fall baserad på fakta. Romanen väckte uppståndelse i Tyskland eftersom den behandlar ett känsligt ämne, det vill säga att man efter kriget lät uttalat nazistiska tjänstemän sitta kvar på sina poster alternativt att deras bakgrund inte hade någon negativ inverkan på deras fortsatta karriärer inom den västtyska staten. Allt medan kritik mot den Västtyska staten stämplades som odemokratiskt eller kommunistiskt.

Bilden är lånad från weheartit.com