Adventskalender

Så här vacker är granen som står i julrummet mitt i stadsbiblioteket. I vårt julrum kan man vara med om dagens "lucköppning" varenda dag fram till jul. Det blir faktiskt nästan som en lucköppning eftersom ingen vet vad som kommer att ske. Klockan halv ett varje dag - utom söndagar - blir det något kul som händer. Musik, julpyssel, ett miniföredrag - något slags happening blir det! Varmt välkomna till julrummet!

eldsjäl! - passionné! - enthusiast!

Europaforum avslutades igår, en vecka med kända talare och debattörer, energiska gymnasister, nyfiken allmänhet och mera. Ett ypperligt tillfälle att diskutera EU.

Jag gick på forumets första debatt eller seminarium i måndags som handlade om "socialt entreprenörskap", ett nytt begrepp för mig men som under debattens samtal visade sig innehålla ett gammalt agerande "pimpat" i nya termer: frillvillighetsarbete eller volontärarbete, eldsjälar och idéer. Rent ut sagt. Om man wikipediar begreppet för att hitta skillnaden mellan en annan entreprenör så läser man Likheterna mellan en "vanlig" entreprenör och en social entreprenör är stora. Sociala entreprenörer finns i alla sektorer i samhället precis som andra entreprenörer och de strävar precis som andra företag efter att vara vinstdrivande, men en viktig skillnad är att vinsten återinvesteras i det sociala företaget och i samhället istället för att delas ut som vinst till aktieägarna.





Senare på måndagskvällen anordnades "Litteraturbar Europa" på Café Nyfiket i Kulturhuset, frågeställningen för kvällen var "Har europeisk litteratur någon framtid?" En dystopisk infallsvinkel som intressanta förläggare och översättare från mindre förlag var inbjudna till att diskutera tillsammans med moderatorn Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenskan. Det blev tydligt att på scen hade vi tre "kulturella" entreprenörer, alltså tre eldsjälar som gör en ordentlig kulturgärning för de svenska läsarna. Alla tre brinner för sin "genre", för när ett litet förlag ger sig ut i den svenska bokmarknaden är det inte för att tjäna pengar, vinstintresse existerar inte utan något helt annat. Eldsjälar för litteraturen.

Själv var jag lyrisk över dagen, att ge den smala litteraturen spelrum och arena, att diskutera det smala och viktiga, eldsjälar. Jag vill bara ha mer!


Förlagen som deltog i Litteraturbaren:
Sekwa, Thorén och Lindskog och Rámus

Läs artikel om Rámus: "Eldsjälar med smak för smal litteratur"

Har europeisk litteratur en framtid?

Första dagen på Europaforum, den 11 april, avslutas på kvällen med Litteraturbar Europa kl 19. Då kommer litteratur över Europas gränser att diskuteras. Hur ser förläggare som ger ut översatt europeisk litteratur på sin och översättarens roll?

Flera av förlagen är små och drivs av ett litterärt intresse snarare än av vinstintresse. Visserligen har de blivit fler och mer specialiserade de senaste åren, men det beror definitivt inte på att det är en lönsam affär, snarare tvärtom. Det krävs verkligen en eldsjäl för att driva ett förlag idag! Dessa viktiga brobyggares roll glöms ofta i diskussionerna kring ett enat Europa. Man kan definitivt säga att de sysslar att öka förståelsen européer emellan.

Sedan har vi själva översättningarna av texterna. Det är något som inte går att automatisera och tur är kanske det. Sällan tänker vi på vilket stort arbete det är att få en roman att födas i en ny språkdräkt utan att magin i originalet försvinner. Hur stor betydelse har sedan själva översättningen för att sedan boken blir läst i andra länder? Med tanke på hur författaren lanseras, kommer kanske själva texten/verket i andra hand. Vissa författare har ett rykte, ett sätt att beskrivas och omskrivas, i sitt hemland men kan få en annan status efter "export".

Den i Sverige så uppmärksammade författaren Faïza Gúene (Kiffe, kiffe imorgon) blev kommenterad av en mycket litteraturintresserad fransk väninna till mig som skräp med dåligt språk - det är sådana författare som förstör det franska språket. Hennes svenska favoritförfattare är Stieg Larsson och Katarina Mazetti. Ingen skugga över dem och deras berättelser, men de är ju inte kända som svenska språkekvilibrister. Kanske är det inte översättningen som spelar roll här utan lanseringen av författarna?

Ibland stiger texter fram ur historien, som nypolerade efter att någon på nytt tar sig tid att nyöversätta en originaltext efter att vi tidigare fått hålla tillgodo med sekundäröversättningar. Ibland kan en översättning vara så präglad av sin tid, och politiskt vilja att själv prata mellan raderna, att ursprunget hålls dolt.

Klart att man får en bild av ett land genom dess litteratur. Och att det är viktigt att vi kan fortsätta läsa varandras litteratur i Europa, är det flesta överens om. Litteraturen är ett möte, med människor, med ett land och det kan kasta ljus över hur historiska händelser påverkat på olika sätt i länder som nästan är grannar. Kort sagt, översättningar är viktiga för förståelse över gränser. Genom att stötas och blötas mot varandra utvecklas även språken. Ett isolerat språk är dödsdömt och om vill vi ha kvar den språkliga mångfalden i Europa så ska vi fortsätta stödja och satsa på översättning.

Den 11 april kommer några som vågar göra det och brinner för det, till Hässleholm Kulturhus. Vi får möta Helén Enqvist från Sekwa förlag som ger ut franskspråklig litteratur från hela världen, Jörn Lindskog från Thoren&Lindskogs förlag som specialiserat sig på tyskspråklig litteratur med Berlin som bas och Per Bergström från Rámus förlag, med en utgivning som oförskräckt kastar sig mellan olika delar av Europa och även utanför. Alla kommer de att få komma till tals under ledning av kulturjournalisten och kulturchefen Rakel Chukri från Sydsvenskan.

Vi ser fram emot en spännande kväll och förhoppningsvis nya litterära bekantskaper. Kom i tid, antalet platser på Nyfiket är begränsat. Baren är öppen och när du köpt din dricka bjuder Europa Direkt på en liten plocktallrik med tysk touch till.

P som i Passion

Passion härstammar från det latinska ordet passio som betyder lidande (formen pati -lida). I Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) står betydelsen kopplat till Kristi lidande främst. Först i 6 och sjunde förklaring kommer det känslotillstånd in som vi nuförtiden främst kopplar ordet till. Idag tänjs ordet passion allt mer in i vad man kan kalla en utvidgad betydelse. IKEA sökte häromveckan en medarbetare med "passion för plast"!

Plastigt eller passande, på måndag 14 februari, Alla Hjärtans Dag, är det dags för bibliotekets andra bokberättar - P , Passion, denna gång på Stadsbiblioteket kl 19. Och då kommer vi att hålla oss till ordet och dess följder uttryckt i litterär form. Både fiktiv, metafiktiv och "ofiktiv".
Det handlar om otillåten kärlek, lidelsefullt begär, platonisk passion och den återhållna, där dygden är en viktig ingrediens och inte tillstymmelse till känslosamhet får yppas offentligt.
Frågan är; kan man bestämma sig för passionen, hålla den kvar och vårda den?
Dagens dejting må vara ett försök att aktivt finna den men det känns mer när man läser Anais Nin:
"Kärlek dör inte en naturlig död. Den dör för att vi inte vet hur vi ska föra nytt vatten till dess källa, den dör av blindhet och misstag och svek. Den dör av sjukdomar och av sår, den dör av trötthet. Den blir sjuk, anlupen, men den dör aldrig en naturlig död. Alla skulle kunna anklagas för mordet på sin egen kärlek".
Vi hoppas på mycket känsla och starka ord på måndag! Inget kaffe , men däremot något rött och litet!