Visar inlägg med etikett bibliotek. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett bibliotek. Visa alla inlägg

Gammalt & nytt i Rumänien

Nyss hemkomna från den rumänska staden Sibiu finns det många intryck att smälta.

Vi är tre bibliotekarier från Hässleholm som beviljats EU-pengar inom programmet "Grundtvig besök och utbyten" och därför besökt Biblioteca Astra i Sibiu. Under en semesterresa förra året träffade min kollega Cristina bibliotekschefen där,  som då visade intresse för ett samarbete med Hässleholms bibliotek. Till saken hör att Cristina ursprungligen kommer från Rumänien, och att hon arbetade på Biblioteca Astra innan hon kom till Sverige. Vi bestämde oss därför för att söka pengar för att göra en studieresa dit, och efter några månaders väntan fick vi ett positivt besked!

Själv har jag har aldrig tidigare besökt ett bibliotek i ett östeuropeiskt land, så det hela var väldigt spännande. Sibiu ligger mitt i Rumänien, i Transsylvanien, och från staden ser man de snöklädda topparna i bergskedjan Karpaterna. Staden har knappt 140 000 invånare och 2007 var den en av Europas kulturhuvudstäder. Under veckan hann vi med flera utflykter, både till medeltidsstaden Sighisoara och bilturer upp i bergen. Utsikten och vyerna var fantastiska, våren hade kommit sent till Rumänien också i år, så allt var friskt och frodigt grönt i naturen. Dessutom hade vi tur med vädret och det var soligt och varmt fram till kvällen innan vi skulle åka hem.




Huvudsyftet med vår resa var förstås att studera biblioteksverksamheten och framförallt att titta på hur man arbetar med vuxnas lärande på biblioteken i Rumänien. Vi hade ett digert program under veckan och besökte förutom Biblioteca Astra också flera skolbibliotek, universitetsbiblioteket och biblioteket på Brukenthalmuséet.

Vad kan man då säga om verksamheten på de rumänska folkbiblioteken? Det finns både likheter och olikheter med Sverige. Tillgången till publika datorer var god på biblioteket i Sibiu, och precis som här i Sverige jobbade man en hel del med att öka IT-kunskapen hos befolkningen. Det anordnades kurser och utbildnngar för bland annat äldre som ville lära sig mer. 

Vad gäller nyförvärven är man just nu väldigt beroende av donationer, eftersom den ekonomiska krisen gjort att anslagen sinat. På biblioteken har man fortfarande ett stort fokus på samlingarna, så för mig som jobbat mycket med gallring och medieplanering kändes det lite som att förflyttas tillbaka i tiden. Även på ett bibliotek i en mindre stad som Sibiu, har man kravet på sig att spara och bevara gammal litteratur. Och det var viktigt att kontrollera att inget försvann ut från biblioteken! Det inventerades ofta och få böcker gallrades. Här i Sverige är det ju universitetsbiblioteken som har ett bevarandeansvar, och vi har ett mer centraliserat system med ansvarsbibliotek. I Sibiu hade man istället införskaffat en väldigt modern utrustning för digitalisering och man var strängt sysselsatta med scanna in äldre böcker och tidskrifter. Just denna kombination av gammalt och nytt var facinerande. Inom samma verksamhet ryms jättelika magasin med gammalt material, som numera går att söka i webbkatalogen eller som finns inscannat och är sökbart på webben. 

Biblioteca Astra är också aktivt på sociala medier och har i skrivande stund över 5000 som gillar sidan på Facebook. Vår egen Facebook-sida i Hässleholm gillas av bara drygt 300...
I Sibiu satsar man också mycket på kulturverksamheten och på att synas ute i lokalsamhället. En begränsad ekonomi gör att man ofta använder sig av volontärer. Vi besökte bland annat ett mindre bybibliotek, "Syltburken" som byggts om och rustats upp av volontärer, sedan det gamla biblioteket angripits av boklöss. Här  satsade man mycket på programverksamheten och jobbade med sagor.

Sammanfattningvis var det en väldigt intressant resa som vi hoppas ska resultera i ett återbesök av bibliotekarier från Sibiu och kanske ett framtida samarbete. Vi blev väldigt väl mottagna och hoppas kunna återgälda denna gästfrihet. Att vår kollega Cristina kunde översätta och tolka betydde förstås mycket, och hon var också mycket mån om att vi skulle få se så mycket som möjligt av både kulturliv och annat. Hennes vänner och släktingar bidrog till att göra veckan minnesvärd.  Rumänien och Sibiu är verkligen värt ett besök, även för annat än att titta på bibliotek! En stor vinst med studieresor och utbyten är att man reflekterar över sin egen verksamhet och ser på den med nya ögon.


Den svåra konsten att vara kvinna


Åttonde mars är det internationella kvinnodagen och ett perfekt tillfälle att pusha för Caitlin Morans makalösa Konsten att vara kvinna. Jag vet att jag inte är den första att lovebomba detta ... ja, detta geni (jo, jag vill faktiskt gå så långt), detta vanvettigt roliga geni som i varje kapitel slår huvudet på spiken angående diverse underliga företeelser vi kvinnor normaliserat och gjort till våra, och dessutom gör det med en överväldigande humor och sällan överträffad formuleringsförmåga.
Moran beskriver utifrån sitt eget liv, sina tonår (när hormonerna började invadera hennes kropp och hjärna och göra henne till kvinna), sina upplevelser och iakttagelser vad som förväntas av en kvinna; hur man ska vara när man är kvinna. Kapitlen heter sådant som "Jag får päls", "Jag börjar blöda" och "Jag vet inte vad jag ska kalla mina bröst" och jag kan uppriktigt säga att jag verkligen skulle respektera och tycka hemskt mycket om den man som sätter sig ner och läser denna bok, trots de kanske avskräckande rubrikerna. Det skulle vara så underbart uppfriskande med en man som är intresserad av att ta del av kvinnligheten - inifrån, så att säga.
Caitlin Moran skriver lättsamt och drivet om ett stort och viktigt ämne, man dras in i texten och skrattar så gott som oavbrutet av hennes gudomligt fria associationer, samtidigt som man nickar igenkännande. Jag skulle kunna citera Moran i timmar, men ska nöja mig med följande, som hon i kapitlet "Jag får päls", där hon häpet konstaterar hur borttagandet av allt hår på kvinnans kropp blivit normalt och hur man betraktas som ett ufo, ett ohygieniskt och äckligt ufo, om man inte sällar sig till den släta skaran. Moran slår ett slag för "en rejäl muff" och kallar sig retromuffare. Det kan man skratta gott åt, men man sätter skrattet i halsen när man fortsätter läsa:
Nu för tiden är det liksom allmänt vedertaget att kvinnor ska vaxa sig. Det har aldrig varit någon debatt om det. Plötsligt var det bara så - och vi kom oss aldrig för att snacka om det.
Nej, just det. Och varför inte? Är vi så skräckslagna inför den egna kroppen och risken att betraktas som oattraktiva och äckliga av andra?
Låna hem Konsten att vara kvinna - även om du är man; ja, kanske framför allt om du är man (i synnerhet om du någonsin gett bort blommor på internationella kvinnodagen) och fundera vidare på denna och andra frågor. Om inte annat så kommer du att ha fruktansvärt roligt.

Är du kvinna och undrar om du är feminist eller ej - gör Caitlin Morans snabbtest nedan:

"Stick ner handen i byxorna. 
a. Har du slida?
b. Vill du bestämma över den själv?
Om svaret på båda dessa frågor är ja: Grattis! Du är feminist."

Konsten att vara kvinna av Caitlin Moran finns på biblioteket.

Nyhet: färgkoder visar ämnesgrupp för tidskrifter

 Här på biblioteket försöker vi jobba för att göra det så enkelt som möjligt för våra låntagare och därför gör vi ibland förändringar i våra rutiner och vår ordning. Det kan många gånger säkert kännas förvirrande för våra besökare, men förhoppningsvis tycker ni också att det är en förbättring - när vi väl lyckats förklara hur det nya fungerar. 
Nu har turen kommit till tidskrifterna. Tidigare har dessa stått i bokstavsordning men nu kommer de att ordnas efter sitt innehåll. Varje tidskrift har numera en etikett med en färgkod som representerar olika ämnesområden. De olika färgkoderna gör det enklare att hålla isär områdena samt underlättar när man ska sätta tillbaka tidskriften i rätt hylla. Det enda man behöver göra är att titta på etiketten så ser man vilken hylla tidskriften ska stå på.
Det är vår förhoppning att denna uppdelning gör att man lättare kan hitta spännande tidskrifter inom sitt intresseområde, tidskrifter som man kanske missade förut.


Nu har tidskrifter om historia och hembygd en egen hylla. 


Så här funkar det:


Varje hyllsektion (6 stycken) i tidskriftshyllan rymmer ett ämnesområde, som markeras med en skylt - i färg - högst upp på varje hylla. Om du inte hittar din vanliga tidskrift finns mappar med listor fastsatta vid hyllorna som hjälper dig hitta rätt. I dessa står alla tidskrifter listade, dels i bokstavsordning så att du kan hitta ämnesområde och färgkod, dels finns de i en översikt över vilka tidskrifter som ryms inom varje område.
Hittar du ändå inte det du letar efter hjälper vi dig naturligtvis gärna.
Tidskrifterna är indelade i följande områden, med respektive färgkod inom parentes:

Ekonomi&samhälle (gul) 
Historia&hembygd (blå)
 Hobby&livsstil (rosa)
 Kultur&litteratur(grå)                       
Vetenskap&teknik(grön)      
 Sport&äventyr(orange)



     Alla tidskrifter om bilar och andra fordon står nu tillsammans

Undantag är tidskriftsmagasinet där ordningen kvarstår. Även nya nummer av gåvoprenumerationerna kommer att stå framme ett tag. Förteckning över grupperna kommer att finnas på hemsidan och i tidskriftshörnan. Det har inte gått inte att vara helt konsekvent och det är inte säkert att alla tidskrifter hamnat helt ”rätt”, så vi reserverar oss för ev. ändringar.

I hyllsektionen för ekonomi & samhälle hittar du bland annat tidskrifter om privat och global ekonomi samt utländska och svenska samhällsblad.

Hoppas våra tidskriftsläsare kommer att hitta rätt och till och med få sig ännu fler tidskrifter om favoritintresset till livs.

tidskriftsansvariga
/Ylva, Mia&Linda

Starka sommarfilmer

Ett par av de bästa filmerna jag sett i sommar har jag lånat hem från biblioteket (himmel, så bra bibblan ändå är!). Den ena heter Martha Marcy May Marlene och handlar om en ung kvinna som av olika anledningar hamnat i ett slags sekt i Catskills, i norra del av staten New York. Hon har vuxit upp utan föräldrar, och med sin äldre äldre syster har hon bara haft sporadisk kontakt med sedan denna flyttat från den äldre släkting de bott hos för att plugga. En tidigt morgon får emellertid systern ett telefonsamtal från Martha som inte vet var hon är efter att ha lämnat gården där sekten håller till men hon behöver hjälp. Martha spelas oerhört känsligt av Elizabeth Olsen och spänningen byggs undan för undan upp medan man med förskräckelse inser exakt hur tiden på gården i Catskills påverkat henne. Sekten och sektledaren och hur han fångar in sårbara flickor skildras mycket skickligt och befriat från sensationslystnad. Missa inte denna makalöst berörande och obehagliga film!

En annan obehaglig och berörande film är den brittiska Tyrannosaur. Den självdestruktiva Joseph lever ett liv präglat av aggression, våld och alkohol. En dag träffar han Hannah, som är djupt kristen, och har en butik där hon säljer saker till välgörande ändamål. Hannah är den enda som ser förbi Josephs ruffiga och avvisande sätt, och mot sin vilja söker han sig tillbaka till hennes butik eftersom han anar att hon på något sätt kan ge honom något slags ljusning i tillvaron. Vad han till att börja med inte vet är att Hanna har sitt eget mörker och våldsamma inslag i sitt liv. Filmen tar en oväntad vändning men trots all svärta inger den ändå hopp. Se den!

Fest i adventstid

Så här års radar ofta julfester och julbord upp sig och man proppar under okontrollerade former i sig mängder av fet och ganska onyttig mat, men i år ordnade vi på biblioteket en något annorlunda festkväll. För det första hade vi en helt underbar och fantastisk plats att vara på och för det andra var det vi själva som stod för all förtäring vilken i huvudsak var vegetarisk. En handfull av oss bakade och lagade mat så det stod härliga till och kvällen ifråga stod buffén dukad med alla möjliga läckerheter. Små pajer med grönkål, piroger med pepparkaksdoftande paprika, rågbrödssnittar med stilton och fikon, filodegsknyten med getost och honung, tunnbrödsrullar med rökt lax och pepparrot, sallader med savoykål, valnötter och torkade aprikoser och fänkål, fetaost och granatäpple och fantastisk pepparkakscheesecake ... Ja, ni hör ju.
Vi blev mätta. Mycket mätta.


Och det bästa är att det kan ni också bli! Alla recept hittade vi nämligen i bibliotekets egna receptsamlingar som går att låna hos oss. I de här böckerna hittade vi recept som vi antingen följde slaviskt eller bara blev inspirerade av:

  • En god jul av Malin Landqvist
  • Nigella jul av Nigella Lawson
  • Julens godsaker av Mia Öhrn
Lycka till och ha en härlig adventstid!

Härligt ruskig novemberskräck

Kvällarna blir allt mörkare och mörkret faller numera redan vid femsnåret. Det är ruggigt och rått och det tycks aldrig dagas. Men så här års, när dimman ligger tät över nejden och man kan kura ihop sig i soffan framför brasan med en god bok, tycker jag - och flera med mig - att det passar extra bra med lite skräck. Som ett ljus i mörkret, liksom. Det är härligt att bli skrämd!




Susan Hill skrev redan 1983 sin rysarklassiker Woman in Black och förra året kom en lika ryslig skräckroman ut; The Small Hand. Woman in Black kommer snart som film med Harry Potterskådespelaren Daniel Radcliffe i huvudrollen förresten. Men den av hennes rysare som passar allra bäst just den här årstiden är The Mist in the Mirror. Det är vinter, dimma, snöstorm och massor av läskigheter. Håret står på ända och huden knottrar sig av obehag när man läser. Men Woman in Black ligger inte långt efter. Dimman är ogenomtränglig, huset som huvudpersonen befinner sig i är avskuret från land halva dygnet genom tidvattnet och är hemsökt av barn. Kan det bli mycket otäckare?



Samma sak händer när man beger sig in i Evig natt, en alldeles nyutkommen spökroman av Michelle Paver. Paver har tidigare bland annat skrivit ungdomsserien om Vargbröder, och detta är hennes sjätte vuxenroman. Evig natt utspelar sig år 1937 i en avlägsen vik på Spetsbergen dit en mindre arktisk expedition begett sig. När vintern kommer och det är mörkt dygnet runt händer otäcka saker. Men det är inte händelserna i sig som ger mig gåshud utan den fantastiska beskrivningen av den skräck huvudpersonen Jack upplever. Hans rädsla blir till min. Och det är fruktansvärt.


Jag var med om samma sak när jag läste Johan Theorins andra roman Nattfåk för ett par år sedan. Snöovädret yr in över Öland och huvudpersonen Joakim blir allt mer skräckslagen medan han sitter isolerad i sitt hus, som sägs vara byggt av virke från skepp som förlist i liknande stormar. Han får höra många sägner och lokala myter om huset. Saker händer, dörrar öppnas, steg hörs, underligheter sker. Och läsaren blir precis lika uppskrämd som Joakim när han tror att någon eller något tagit sig in i huset ...


Den som har minsta böjelse för skräck och rysare kan genast styra stegen mot biblioteket och fråga efter de här böckerna. Av Susan Hill har vi tyvärr inte Mist in the Mirror, men The Small Hand och Woman in Black finns. Nattfåk och Evig natt likaså. Evig natt finns också på engelska; Dark Matter.

Oemotståndlig kisse

Härom veckan satt jag en halv söndageftermiddag och tittade på de korta filmsnuttarna som finns på den speciella Simon's Cat-kanalen på youtube och skrattade så mycket att mina egna katter tittade snett på mig. Simon Tofield har verkligen studerat sina katter för han lyckas otroligt väl med att skildra en katts later och laster. Alla som har katt känner igen både sig själv och sin kisse. Speciellt den där gesten där katten pekar på sin mun när han vill ha mat...


På biblioteket har vi just fått in del två och tre av Simons katt: På andra sidan staketet och Kitten Chaos. I På andra sidan staketet rymmer Simons katt hemifrån efter att ha blivit tvungen att bada - den mest förnedrande av alla förnedrande upplevelser för en katt. Det är helt underbart att få följa katten ut på landet där han skaffar sig vänner bland allehanda djur, både i skogen och bondgården. Men naturligtvis längtar han hem och travar så småningom tillbaka och kurar ihop sig på husses säng igen.

I Kitten Chaos får Simons katt sällskap. Husse hittar en liten kattunge som han tar hand om och det är en kattunge som inte precis känner någon vidare respekt för vuxna katter. Simons katt får stå ut med diverse bus som kattungen hittar på och dras själv med i den lilles lekar, och jag som själv har en äldre katt som för ett par år sedan blev tvungen att stå ut med en ny kattmedlem i familjen känner igen så gott som varenda situation.

Kom till oss och låna Simons katt-böckerna!


Nytt!

Sensommaren är här och hösten nalkas snabbare än man kanske skulla önska, men det finns åtminstone en ljuspunkt i den mörka årstiden som väntar.

Höstens digra bokutgivning.

Det kommer ut galet många bra böcker i höst och härmed plockar jag ut ett fåtal av utgivningskakans russin för att trigga er läslängtan.



Johan Theorins nya bok Sankta Psyko kommer ut i oktober och titeln bådar onekligen gott för oss som gillar otäckheter. Mer läskigt blir det när Minotaur förlag ger ut nya deckare av Denise Mina, Stephen Booth och Peter Robinson. Marie Hermansson, som tidigare bland annat skrivit den utmärkta Musselstranden, ger ut en ny roman nu i augusti som heter Himmelsdalen. Paul Austers nya bok Sunset Park kommer i september och då kommer också Joyce Carol Oates självbiografiska Änkans bok. En ny roman av engelska Lisa Jewell släpps i oktober: Syskonmakaren. Från Storbritannien kommer också skådespelerskan Dawn French som skrivit en roman som man kan förmoda är lika rolig som hon själv brukar vara. En liten smula underbar heter den. Den kontroversielle Michel Houllebecqs nya roman Kartan och landskapet kommer nu i augusti.


Sista russinet är den omåttligt populära Karin Brunk Holmqvists senaste alster Kaffe med musik.




Tänk på att nya böcker ofta är utlånade och att det kan finnas lång kö på dem. Då kan du själv reservera genom att logga in i vår katalog. Böcker som du inte hittar i katalogen kan du lämna inköpsförslag på, så försöker vi att köpa vi in dem åt dig.



Välkomna hit!

sommarpop

Nu när försommaren är här passar det bra med lite skön glad musik. Här kommer ett par tips:



Anna Järvinen - "Lilla Anna" från den nya skivan Anna själv tredje (fantastiskt bra!)




Veronica Maggio - "Jag kommer" från det kritikerrosade albumet Satan i gatan.


Kom till biblioteket och botanisera bland våra skivor! Saknar du något? Lämna inköpsförslag så fixar vi det!

"I ain't like those krooks, I deliver my books"

Här kommer en kärleksförklaring från de norska killarna i låtsaspojkbandet Boyzvoice. Videon kommer från den fejkade dokumentären Get ready to be boyzvoiced från 2000 som handlar om det hårda livet som pojkbandsstjärna.
Men den här videon handlar bara om kärleken till biblioteket, eller kanske framför allt, bibliotekarien...


Tack Hand in Glove för klippet!

I huvudet på en SM-vinnare




SM-guld, SM-guld skalla ropen i korridorerna på jobbet. Men SM-vinnare i bokberättande och SM-guld i allsvenskan är lite skilda ligor. Detta guld smyger förbi etablissemanget som en deckare av en poet. Inte är det något märkvärdigt inte, vad skulle det vara för speciellt med det. Prata böcker kan ju varenda bibliotekarie! Så vad betyder det egentligen? Vad ska till för att bibliotekarierna ska få sin röst hörd i debatten om läsning och böcker. Vi har författarna i sina tv-soffor och framträdande, förlagen som hejar på och smart väljer ut de författare som passar in i mittfåran, bokdistrbutörerna som även numera har stor makt över vilka böcker vi ska konsumera (inte minst på bibliotek), vi har bokbloggarna på nätet. Men var är bibliotekarierna?

Jag vet att jag har många kolleger därute som är minst lika bra som en SM-vinnare på att berätta om böcker, jag vet också att det finns minst lika många som kan skriva, både om böcker och om bibliotek (en del bibliotekarier bloggar flitigt;). Men vi arbetar i det tysta, vi bibliotekarier syns inte, hörs inte, kommer inte fram.
Det jag vill är att vi inte bara ska sluta som en intern Bokberättande bibliotekarieklubb (BBB) på Facebook utan verkligen ta steget ut, inte bara PÅ våra bibliotek utan även UT FRÅN våra bibliotek och bjuda på vad böckerna innehåller, på vad biblioteket innehåller. Berättelser i alla dess former!

Igår var det en låntagare som frågade om de kunde låna hem mig. Jag tycker att det är berättigad fråga!