Adventskalender lucka 19

Susanna Rosén: Ammaryllis - älskad vinterblomma!


 Visste ni att den första Amaryllisen kom till europa i början av 1700-talet. Att Carl von Linné gav den namnet Amaryllis belladonna. Det var först under första hälften av 1800-talet som botanisten och poeten William Herbert bröt ut de sydamerikanska arterna och lät dem bilda ett eget släkte Hippeastrum.
Alla amaryllisar som vi driver till jul hör till släktet Hippeastrum, som i direkt översättning blir riddarsstjärna eller ryttarstjärna.
Tidigare använde vi namnet riddarstjärna för att skilja Hippeastrum från sydafrikanska släktet Amaryllis. I Danmark och Norge heter den ridderstjerne och det tyska namnet är Ritterstern.

 Visste ni att man kan spara löken efter blomningen, sätta ut den i trädgården och få den att blomma igen!
 Att Amaryllisen har en ihålig stjälk, när man sätter i den i en vas med vatten sticker man två hål med en nål rakt igenom blomstjälken. Vattnet stiger bättre och stjälken blir stadigare.

 Det och mycket annat, kulturhistoria, fakta, skötsel, förädling och beskrivning av 100 arter med vackra bilder finns i boken "Amaryllis - en älskad vinterblomma".
Susanna Roseén är biolog, fotograf och författare. Hon har också skrivit boken Stora tulpanboken" som blev nominerad till utmärkelsen Årets trädgårdsbok 2012.

/Catrin

Pelargoner

Jag kan inte påstå att pelargoner tillhör de växter som jag har haft någon speciell tur med. Jag brukar köpa ett par stycken av den vanliga röda sorten och sätta i köksfönstret varje år och ganska snart så börjar blomknoppar och blad att gulna. Inte heller ute har jag haft någon större tur med dem. I stället för stora frodiga plantor brukar de se ganska taniga ut. Och inte brukar jag lyckas med att spara dem från år till år heller. Inte förrän jag köpte en som jag satte i en kruka utanför biblioteket. Första sommaren klarade den sig fint. På vintern fick den stå i fikarummet på biblioteket och där höll den ut hela vintern fram till våren då jag åter satte ut den. Döm om min förvåning när den fullkomligt exploderade i storlek och fick riktigt stora röda blommor. Pelargonen blommade för fullt utanför biblioteket hela förra sommaren, långt ut på hösten och fick sedan vila igen i fikarummet. Nu börjar den bli ganska stor och väntar på att bli utplanterad. Ska bli spännande att se hur den blir i år.

Pelargonen är en av de populäraste växterna och det finns en mängd sorter. I Lena Ljungqvist och Eva Tingströms bok Pelargoner samt Susanna Roséns bok 200 pelargoner kan man läsa om pelargonens historia, få skötseltips samt bilder och beskrivning på en hel del sorter.

 

I boken Passion för pelargon så berättar Veronica Wägner om möten med människor och deras pelargoner. Lasse Anrell som är en hängiven pelargonodlare har skrivit essäer om hur man förhåller sig till sina pelargoner och vad de säger oss om livet. Dessa essäer finns samlade i boken Tankar om pelargoner och essäerna ger upphov till en hel del skratt som till exempel när han under en direktsändning i tv massakrerade en Mårbacka-pelargon. Pelargonexperten som också medverkade fick ledas ut efter sändningen.

Själv har jag till denna säsong lyckats spara två hängpelargoner samt fått sju sticklingar av kollegor. Det är bara att plantera dem i större krukor, vattna, göda och hålla tummarna.

Trädgårdspassion

Naturen har så smått börjat vakna till liv. I trädgårdarna lyser det av snödroppar, vintergäck och krokus och innan man vet ordet av så kommer påskliljor och tulpaner och det blir vår på riktigt. Med en trädgård är man sällan arbetslös, det finns alltid något att göra men man får inte glömma bort att njuta av den också. Hur mycket arbete man vill lägga ner på den skiljer sig säkert från person till person, en del vill ha en perfekt ogräsfri trädgård, andra en lummig och lite vildvuxen. Så här tidigt på våren kanske det mest städas i trädgården men man kan passa på att söka inspiration i nya trädgårdsböcker.


Gunnel Carlsson, som är en känd trädgårdsjournalist, har skrivit boken Min gröna passion. Boken speglar hennes passion för trädgårdar och hon vill förmedla till läsarna att de ska se på sin trädgård med blida ögon, det vill säga bort med dåliga samveten, acceptera din trädgård som den är och njut av den. Vi gör trädgård för vår egen skull och inte för grannens.

André Strömqvist, som delar med sig av sina kunskaper i tidskriften Allt om trädgård under rubriken "Handboken" har skrivit boken Odlarens handbok. Det är en grundbok om trädgårdsodling som tar avstamp i tanken att trädgården är ett evigt kretslopp där komposten är början och slutet.


Boken Ekologisk trädgårdsglädje av Peter Svensson ger inspiration och idéer till ekologisk odling. Tips ges på sådant som är vackert och lustfyllt att odla och hur man förbereder trädgården på ett rikt djurliv. Tanken är att trädgården blir vackrare om du arbetar mindre med den och att trädgårdsmiljön då blir mer ekologiskt balanserad och därmed miljövänligare.


Det grönskande växthuset av Inger Palmstierna är en handbok för de som har eller tänkt skaffa ett växthus. Här finns tips på vad man ska tänka på innan man skaffar växthus, skötsel, bevattning, eventuell uppvärmning och givetvis odling.

Böckerna finns att låna på biblioteket.

Mer om trädgård

Nu på våren finns det massor att göra om man har trädgård. Räfsa bort gammalt som legat över vintern, plantera och så nytt. Själv slutade jag att odla grönsaker för några år sedan, av besvikelse och lite lathet. Besvikelse över att grönsakerna aldrig såg ut som i de glättiga tidskrifterna och lathet för jag inser att det beror på att jorden säkerligen behöver förbättras. Men det hindrar inte att jag blir lite sugen på att försöka igen, nu när alla trädgårdsböcker åker fram. Svenska Dagbladets trädgårdsredaktör Agneta Ullenius har kommit med en ny bok, Grönsakslandet, där 22 lättodlade grönsaker beskrivs. Här får man veta om grönsakernas krav på jord och näring, när det är lämpligt att så och så vidare samt en mängd fina foton på frodiga grönsaker. Inspirerande!

Istället för grönsaker har jag blommor. På de senaste veckans morgonvandringar har trädgården varit en sorglig syn. Pingstliljor, smörbollar, tulpaner och vårkragar bugar mot marken som i respekt för vårens nyckfullhet. Ödmjukt slokar de, ödmjuka men inte knäckta. När temperaturen stiger så reser de sig stolt igen. De flesta men inte alla. Min löjtnantshjärta släpar tungt sina vita hjärtan i gräset och orkar inte resa sig. Men blommor i trädgården ger också mycket jobb. En bok som tipsar om hur man på sikt kan få en mer lättskött trädgård är boken Den naturlika trädgården av Susanna Widlundh. Ett sätt är att plantera växterna tätt. När de växer upp så täcks jorden och hålls därmed fuktig och ogräsfri.

En av mina favoritblommor är pionen. Pioner, praktfulla, väldoftande och med blommor som ibland är så stora att stjälkarna inte orkar hålla dem uppe, har en given plats i min trädgård. Pionen har en ganska kort blomningstid men om man väljer några olika pionarter så kan man få en blomsäsong som sträcker sig från vår, försommar och sommar. I Susanna Widlundhs bok Pioner kan man läsa om pionens historia, hur man odlar dem och se många foton på olika pioner.

Jag plockar sällan in blommor och sätter i vas eftersom jag tycker att de gör sig bäst där de står. Men om man vill ha idéer och inspiration till buketter eller dekorationer, vare sig man vill ha dem ute eller inne, är Linda Ihreskogs bok Lindas blommor en trevlig bok att bläddra i.

Alla böckerna, och fler därtill, finns att låna på biblioteket.