Yann Martels bok Berättelsen om Pi kom 2001 och året därefter vann boken det engelska Booker-priset. Efter att många regissörer hoppat på och av filmprojektet tog regissören Ang Lee sig an berättelsen och i slutet av förra året kom filmen. Och vilken film det blev!
Kortfattat handlar filmen om den indiske pojken Pi Patel som tillsammans med sin familj lämnar Indien för att resa till Kanada där de ska börja ett nytt liv. Med sig på resan har de alla de djur från Pis pappas djurpark och som de tänkt sälja när de kommer till Kanada. Under färden mot Kanada förliser lastfartyget de åker med, men Pi lyckas rädda sig till en livbåt där han får sällskap av en zebra, en orangutang, en hyena och tigern Richard Parker.
Det är, i mitt tycke, en fantastisk film. Jag önskar att jag sett den på bio eller på en bättre tv, för filmen har otroligt vackra och dramatiska scener.
Filmen vann 4 Oscars, bland annat för bästa foto och bästa specialeffekter.
Agatha Christies och Maria Langs böcker var de första vuxendeckarna som jag läste när jag var i början av tonåren. Trevliga pusseldeckare i mysiga miljöer är mitt minne av dem. Att de skulle frossa i massa blodiga detaljer som många nutida deckare gör, har i alla fall inte jag något minne av, men det var ju några år sedan jag läste dem. Maria Lang, eller Dagmar Lange som hon egentligen hette, debuterade med boken Mördaren ljuger inte ensam och gav därefter ute en bok årligen fram till 1990. I Mördaren ljuger inte ensam introduceras kriminalkommisarie Christer Wijk och boken är också en av de som nu släppts på nytt.
Förutom av nostalgiska skäl så tycker jag att omslagen är så snygga på de nya utgåvorna att jag skulle kunna köpa dem bara av den anledningen.
Sex av Maria Langs deckare ska eller har filmatiserats på nytt med Ola Rapace i rollen som Christer Wijk och Tuva Novotny i rollen som Puck. Den första filmen, som är den ovannämnda Mördaren ljuger inte ensam, har premiär den 8 mars. Det är bara att hoppas att filmatiseringen fångat det 50-tal böckerna utspelas i, både vad gäller miljön och kläder.
Maria Lang var en av Sveriges populäraste deckarförfattarinnor men hon var också en av de mest kritiserade. Maria Lang dog 1991.
Den danska filmen A Royal affair är ett historiskt drama baserat på boken Prinsesse af blodet av Bodil Steensen-Leth. Den engelska prinsessan Caroline Mathilde blir i unga år bortgift med den danska kungen Christian VII. Kungen, som är sinnessjuk, kommer efter en Tysklandsresa hem med sin nya livläkare Johann Friedrich Struensee. Mellan Caroline och Struensee utvecklas efterhand en kärleksrelation, samtidigt så får Struensee alltmer inflytande över kung Christian och därmed också över det danska riket. Caroline Mathilde spelas av svenska Alicia Vikander och Struensee av Mads Mikkelsen. Filmen vann pris för bästa manus och bästa skådespelare vid Berlins 62:a filmfestival. Filmen blev även Oscarsnominerad i kategorin bästa utländska film. Välspelat och bra!
Läs mer om filmen här. En läsvärd bok med samma ämne är Livläkarens besök av P. O. Enquist.
Om ni missat den danska depressionskomedin Lykke, vars andra säsong precis avslutats på tv, så finns snart chans att låna den på biblioteket. Båda säsongerna har köpts in och jag kan bara rekommendera de som inte sett Lykke: gör det!
En annan ny film som finns till utlån är Snön på Kilimanjaro.
Bruno, en åttaårig tysk pojke, bor med sin familj i Berlin. När Brunos pappa som är SS-officer, blir kommendant över ett koncentrationsläger flyttar familjen från Berlin ut på den tyska landsbygden. Nära det hus där Bruno och hans familj bosätter sig finns koncentrationslägret men dit får Bruno absolut inte gå. Han vet inte heller vad det är utan tror att det är en bondgård där alla går klädda i konstiga kläder; randiga pyjamasar. Eftersom ingen vill prata om bondgården och Bruno heller inte får vistas i närheten av den så smiter han givetvis dit. Där möter han pojken Shmuel som sitter innanför stängslet. Mellan de båda utvecklas en vänskap. Bruno tror i sin naivitet att Shmuel har det bra. Han bor ju på en bondgård och det verkar som att det finns många lekkamrater där.
Pojken i randig pyjamas är en sorglig och hjärtknipande historia med oväntat slut. Filmen baseras på John Boynes bok med samma namn.
Allt eftersom dagarna går, kryper våren allt närmre. En tid som säkert fler än jag ser fram emot. När jag tänker på våren så tänker jag på soliga ljumma dagar. Dagar då man riktigt känner hur naturen och växtligheten vaknar till liv. De dagar med snålblåst och iskallt vårregn har i alla fall jag en förmåga att i tanken förtränga.
Men än så länge ligger det snö på marken och tycker man det är trist så kan man ju alltid titta på en film. Biblioteket har en hel del filmer att välja bland och det kommer också några nya att se fram emot.
Boken En dag av David Nicholls blev omåttligt populär och att det skulle bli en film av den var inte så svårt att gissa. Anne Hathaway och James Sturgess spelar Emma och Dexter. Filmen kommer till biblioteket i mars.
En bok som jag verkligen gillade när jag läste den är Niceville av Kathryn Stockett. Boken utspelar sig i den amerikanska södern under tidigt 60-tal. Skeeter Phelan återvänder hem efter sina universitetsstudier och beslutar sig för att intervjua svarta hembiträden och låta dem berätta sin historia. Något som i det djupt segregerade södern är förenat med livsfara och därför måste ske i hemlighet. Filmen kommer i mars.
Intresset för Jane Eyre tycks aldrig avta och en ny film kom 2011 där huvudrollerna görs av Mia Wasikowska och Michael Fassbender. Det har gjorts några filmer men min favorit är tv-serien från 1983 med Timothy Dalton och Zelah Clarke i huvudrollen. Andra har säkert någon annan favorit. Jane Eyre-nörd som jag är har jag själv köpt filmen (inte sett den ännu) men till biblioteket kommer den i februari-mars.
Det ska bli intressant att se hur de lyckats med filmerna. Min erfarenhet av filmade böcker är att boken oftast är bättre. Det är så mycket som ska stämma om man läst boken innan man ser filmen. Förmodligen har man själv gjort sig en bild av huvudpersonerna och den bilden får inte avvika hur mycket som helst för att jag ska tycka att filmen är ok. Sedan finns det så mycket i böckerna som inte ryms i en film, för att inte tala om alla de tankar, känslor och inre monologer som böckernas huvudpersoner har. Allt detta kan vara svårt att överföra eller få med i en film.
Andra filmer som kommer i vår är till exempel Simon och ekarna som baseras på Marianne Fredrikssons bok med samma namn, samt kritikerrosade Apflickorna av Lisa Aschan.
Förlaget Argasso ger ut en serie tecknade album, Klassiska seriealbum, som på modern svenska återberättar berömda klassiker i färg och fullängd. Böckerna i serien riktas till barn och ungdomar från 12 år och uppåt och serieformen kan vara ett sätt att ta del av gamla klassiker på ett mer lättillgängligt vis. Hittills har det kommit ut två album, Macbeth och Frankenstein, och nu har turen kommit till Jane Eyre.
Jane Eyre gavs ut i England 1847 (på svenska 1850) och 1999gjordes en mycket bra nyöversättning. Boken, som skrevs av Charlotte Brontë, publicerades först under pseudonymen Currer Bell. Birgitta Svanberg skriver i efterordet till 1999 års upplaga att
Den bångstyriga och frihetsälskande Jane Eyre väckte den läsande publikens förtjusning, men många kritikers ogillande. Charlotte Brontë gjorde klokt i att gömma sig bakom den neutrala pseudonymen Currer Bell, som kunde tolkas manlig. Någon kritiker skrev att boken var en skandal, men om det var en kvinna som skrivit den skulle den vara en katastrof.
Själv läste jag Jane Eyre för första gången när jag var 15 år och sedan dess har det blivit några gånger till. Det är en bok som jag tycker att man kan läsa många gånger eftersom man läser den med olika "glasögon" beroende på var man själv befinner sig i livet. Man kan läsa den enbart som en romantisk historia där den gryende kärleken mellan den föräldralöse guvernanten Jane Eyre och Mr Rochester, ägare till Thornfield Hall, står i fokus. Den kan läsas som en spökhistoria, för det finns ruggiga inslag. Men den ger också en inblick i den viktorianska synen på hur barn och kvinnor skulle bete sig och där Janes agerande, både som barn och ung kvinna, blir till något smått revolutionärt.
Givetvis har Jane Eyre även filmatiserats. Det kan vara svårt att skapa en film på 1½ timme av en bok med så många djup. Av de jag har sett så är det bara en längre version som gjordes för tv 1983 med Zelah Clarke och Timothy Dalton i huvudrollerna, där jag tycker att de lyckats ganska bra. Nu har det kommit en ny film som snart släpps på DVD. I denna version spelas Jane och Mr Rochester av Mia Wasikowska och Michael Fassbender. Det ska bli spännade att se hur bra (eller dåligt) de lyckas denna gång.
Tidigare i sommar skrev jag om den svenska sommaren, om sol och regn. Regn har vi fått så det räcker, åtminstone där jag befunnit mig. Och i stället för att vara ute och njuta av solen i den omfattning som jag önskat, så har det istället blivit mycket läsande och filmtittande. En av sommarens största läsupplevelser, kanske rentav den största, var Harry Martinssons Nässlorna blomma. Berättelsen om Martin Tomasson, sockenpojken som ackorderas ut till de gårdar som bjuder lägst, är en berättelse med språklig skönhet och en realism i miljö- och personbeskrivningarna. En bok att läsa igen.
En av de filmer som jag sett i sommar tillhör en genre som jag inte tittar på så ofta. Jag brukar inte gilla "westernfilmer" men bröderna Coens True Grit tillhör undantagen. True Grit baseras på en roman av Charles Portis och handlar om 14-åriga Mattie Ross (Hailee Steinfeld) som lejer sheriffen Rooster Cogburn (Jeff Bridges) för att leta reda på sin fars mördare. Mattie nöjer sig inte med att sitta hemma utan kräver att vara delaktig i jakten på faderns mördare. Tillsammans med Texas Rangern LaBouef (Matt Damon) ger de sig av och det blir ett riktigt äventyr, stundtals småroligt och vid något tillfälle så påminner Rooster Cogburn om gunfightern Kid Shelleen i filmen Cat Ballou, om någon kommer ihåg den...
En annan film som baseras på en bok och som kommer att finnas på biblioteket i höst, är Norweigan Wood. Boken, som har samma namn som filmen, är skriven av Harold Murakami och utspelar sig i Japan under 1960-talet. DNs recensent Helena Lindblad, skriver att; "Norwegian Wood" är ett ovanligt lyckat äktenskap mellan bok och film, en känslig tolkning som lyfter fram poesin i hur den bitvis djupt tragiska historien samtidigt tillåts att vibrera av ungdom och passion.
Andra filmer som kommer till biblioteket i höst är till exempel Never let me go och Blue Valentine. Läs mer om filmerna på IMDb
Sommaren, denna årstid då vi vill ha sol och värme, trötta på kyla och mörker som vi är. Man vill ligga i gräset och lyssna på humlornas surr och känna den tunga doften av trädgårdens alla blommor eller höra vågornas kluckande mot stranden. Den svenska sommaren kan vara fantastisk men den kan också innebära dagar av omväxlande solsken och regn, eller bara regn. Men regnet behövs om inte för annat så för den frodiga grönskans skull. Och visst kan det vara skönt att även på sommaren ha någon regnig dag då man kan krypa upp i soffan och till exempel läsa en bok eller titta på en film.
En film som Nina tidigare skrivit om i bloggen, Winter´s bone, finns nu till utlån på biblioteket. Filmen som baseras på Daniel Wodrells bok med samma namn, är precis som Nina skriver, ett starkt och gripande drama. Jennifer Lawrence gör huvudrollen som 17-åriga Ree Dolly och gör det riktigt bra. I ett ogästvänligt, kallt och skräpigt landskap, fattigt och nedgånget bebott av män och kvinnor snara till att ta till våld, vandrar Ree omkring för att leta efter sin försvunna pappa. Rekommenderas!
From time to time är en brittisk familjefilm baserad på en bok av Lucy M. Boston, The Chimneys of Green Knowe. Filmen är gjord av Julian Fellows som bland annat ligger bakom filmen Gosford Park och tv-serien Downton Abbey. I slutet av 2:a världskriget skickas Tolly till sin farmor, Mrs Oldknow, som bor i ett gammalt hus på den engelska landsbygden. Där råkar Tolly ut för märkliga händelser och dessa händelser för honom in i ett äventyr där han färdas mellan två världar. From time to time är en spännande, gammaldags spökhistoria som nog passar de flesta i familjen. Farmodern, Mrs Oldknow, spelas av alltid utmärkta Maggie Smith som också har en av rollerna i Downton Abbey. Missade ni Downton Abbey så finns första säsongen att låna på biblioteket.
Biblioteket har ett stort utbud av filmer, välkomna in och låna!
Har de senaste kvällarna tittat på några filmer som jag länge velat se. Först ut blev Cornelis, filmen om trubaduren, poeten och kompositören Cornelis Vreeswijk. Filmen börjar i Holland 1943 när Cornelis är 6 år och tas ifrån sin familj för att vårdas på sjukhus. Sedan gör den ett hopp till 60-talets Stockholm och ger därefter glimtar ur hans liv och karriär. Filmen ger ingen heltäckande bild av hans liv, men man får en bild av hur hans karriär började och hur hans liv kom att kantas av missbruk och skulder. Den största behållningen av filmen är musiken, både Cornelis egen och hans son Jack. Filmen har fått blandad kritik i medierna. Astrid Söderbergh Widding skriver i sin recension i SVD: Den säger kanske varken mer eller mindre om sitt ämne än man kunde vänta. Men den väcker förhoppningsvis mersmak att själv återupptäcka Cornelis, både som poet, som trubadur och som människa. Det var ett tag sedan jag lyssnade på Cornelis men ska leta reda på skivorna igen.
En bok som har blivit film är Igelkottens elegans av Muriel Barbery. Filmen heter kort och gott Igelkotten och handlar om Renée som är portvakterska i en fastighet i ett av Paris välbärgade kvarter och 12-åriga Paloma som bor med sin familj i en av lägenheterna. Paloma är överbegåvad, känner sig missförstådd och oälskad och har bestämt sig för att ta livet av sig på sin 13-års dag. Renée beskriver sig själv som ful halvgammal och oattraktiv och gör allt för att ingen ska upptäcka att hon egentligen är bildad och kan mycket om konst, musik och litteratur. De båda träffas när en japansk man, Kakuro Ozu flyttar in i en av lägenheterna. En småtrevlig film men som inte riktigt grep tag i mig. Kanske beror det på att jag läst boken och tycker att mycket av den humor (Paloma) och de filosofiska grubblerierna (Renée) har gått förlorad i filmversionen.
2004 startade Mark Zuckerberg och 3 andra studenter en social nätverkstjänst kallad Thefacebook. Mark Zuckerberg anklagades därefter av tre andra Harvard-studenter för att ha stulit deras idé och de lämnade senare in en stämningsansökan mot honom. Thefacebook var i början begränsad till Harvard-studenter men ganska snart öppnades den upp för fler universitet och på den vägen är det. Filmen The Social network baseras på en bok av Ben Mezrich och skildrar idéen och mannen bakom Facebook, Mark Zuckerberg. Zuckerberg framställs som en väldigt osympatisk person. Jag har inte läst boken, men enligt Jan-Olov Andersson, recensent i Aftonbladet, beror det på att den huvudsakliga källan till boken är Eduardo Saverin. Saverin var en av de studenter som var med och startade Thefacebook men som senare manövererades ut. Det kan tyckas att en pratig film om några datanördar inte skulle vara något att titta på, men jag tycker att det är en riktigt fascinerande film och hade inga som helst problem att hålla mig vaken.
Slutligen så blev det en animerad barnfilm, Dumma mej eller Despicable Me som den heter på engelska. Den handlar om superskurken Gru (som påminner om Onkel Fester i Familjen Addams) som tillsammans med små gula Minioner planerar att ta över världen. Gru har en plan och tar hand om tre föräldralösa flickor för att kunna verkställa den. De tre flickorna har också en plan: de vill göra Gru till sin pappa. Rolig, lite spännande, bra animeringar och några häftiga 3D-effekter. När Gru och flickorna åker berg- och dalbana, då åker jag med...
Alla filmerna finns naturligtvis att låna på biblioteket!
Filmen Winters bone går på bio just nu. Filmens manus är efter boken med samma namn av författaren Daniel Woodrell. På svenska heter den Enhelvetes vinter. 17-åriga Ree Dolly står i centum i den här berättelsen som utspelar sig i det fattiga och karga Ozark-området i Missouri. Hit kommer ingen frivilligt och här råder egna lagar och normer för de som tvingas leva här. Ree måste ta ansvar för sina småsyskon då hennes mamma försvunnit in i en depression och pappan som är kriminellt belsastad, har inte varit hemma på länge. Familjen hotas av vräkning och har knappt mat för dagen då Ree bestämmer sig för att leta upp sin pappa. I sitt sökande träffar hon på udda existenser som på olika sätt känner sig hotade av henne, men hon ger inte upp och är nära att få betala med sitt liv
Det är något ödesmättat i hennes sökande efter sin papppa och jag tänker på de grekiska dramerna, där det handlade om liv och död, vilket det också gör i den här berättelsen - öga för öga, tand för tand. Men i allt mörker finns en värmande solidaritet mellan kvinnorna. Fotot är oerhört stämningsskapande och starkt, hela filmen är starkt berörande och välspelad. Se den och läs boken!
Andra bra böcker av Daniel Woodrell på svenska är Fel sida av järnvägen och Grynigen kommer aldrig åter.
