Semesterläsning

Så här inför den stundande ledigheten så vill jag gärna tipsa om några läsvärda böcker ur vårens utgivning.

Först ut är arkeologen Anna Lihammers skönlitterära debut Medan mörkret faller. Berättelsen, som är en deckare, tar sin början 1934 när steriliseringslagen antagits i Sverige och rasbiologin var ett accepterat forskningsområden. Kriminalkommisarien Carl Hell blir utsedd att utreda det bestialiska mordet på en högt uppsatt akademiker, prosektorn Gustaf Eklund som verkar vid den Anatomiska institutionen i Uppsala. Till sin hjälp tar han polissystern Maria Gustavsson, något som inte faller väl ut i den starkt mansdominerade och hierarkiska polisvärlden men som ger boken ett intressant perspektiv. Anna Lihammer har skrivit en bra deckare med en utmärkt skildring av tidsandan och ger ett stycke svensk historia som inte får glömmas bort.

Nästa boktips är Fågelburen av Lisa Jewell. De fyra syskonen Megan, Bethan, Rory och Rhys Bird bor med sina föräldrar Lorelei och Colin, i en lantlig idyll. När Rhys tar livet av sig under en påskhelg förändras allt för familjen Bird. Loreleis till synes harmlösa samlande på saker eskalerar och familjen kommer allt längre ifrån varandra. En feel-good roman som dock har en liten allvarlig underton och där berättelsen växlar mellan barnens uppväxt och nutid.


Susan Harrisons skönlitterära debut Hustrun, som också kom att bli hennes sista, är ett relationsdrama. Jodi och Todd har levt tillsammans i över tjugo år och Jodi har hela tiden sett mellan fingrarna med att Todd ständigt är otrogen. Men när Todd förälskar sig  i en betydligt yngre kvinna som han dessutom beslutar sig för att flytta ihop med rasar hela hennes tillvaro samman. Berättas omväxlande ur Jodi och Teds synvinkel och är på det hela taget en bra bok om ett pars oförmåga att hantera verkligheten.



När kejsaren var gudomlig är Julie Otsukas andra roman som översatts till svenska. Efter Japans anfall mot Pearl Harbor förändras livet över en natt för de japaner som bor i USA. Tusentals japan-amerikaner kom att interneras i läger runt om i USA och boken berättar om en namnlös kvinna och hennes två barns internering och återkomst till hemstaden när interneringen är slut. En liten bok där Otsuka lyckas skildra både individen och kollektivets erfarenheter på ett mycket målande sätt.

Det sista boktipset blir Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson. På sin 85-års dag råkar Miriam av misstag säga att hon inte heter Miriam. Detta blir upptakten till en berättelse som växlar i tid mellan krigsåren och nutid. Miriam föds som Malika, en flicka med romskt ursprung. Under en fångtransport till ett läger byter hon identitet med en död judisk flicka som heter Miriam. Som Miriam lyckas hon överleva både Auschwitz och Ravensbrück och efter kriget hamnar hon i Sverige. Inte heller i Sverige vågar hon avslöja sin riktiga identitet eftersom romska flyktingar inte är välkomna, utan hon fortsätter sitt liv som Miriam. En bra bok och precis som Anna Lihammers bok får man en skildring av svensk (och europeisk) historia som inte får glömmas bort.

Nytt på filmhyllan

Den danska filmen A Royal affair är ett historiskt drama baserat på boken Prinsesse af blodet av Bodil Steensen-Leth. Den engelska prinsessan Caroline Mathilde blir i unga år bortgift med den danska kungen Christian VII. Kungen, som är sinnessjuk, kommer efter en Tysklandsresa hem med sin nya livläkare Johann Friedrich Struensee. Mellan Caroline och Struensee utvecklas efterhand en kärleksrelation, samtidigt så får Struensee alltmer inflytande över kung Christian och därmed också över det danska riket. Caroline Mathilde spelas av svenska Alicia Vikander och Struensee av Mads Mikkelsen. Filmen vann pris för bästa manus och bästa skådespelare vid Berlins 62:a filmfestival. Filmen blev även Oscarsnominerad i kategorin bästa utländska film.  Välspelat och bra! 

Läs mer om filmen här. En läsvärd bok med samma ämne är Livläkarens besök av P. O. Enquist.

Om ni missat den danska depressionskomedin Lykke, vars andra säsong precis avslutats på tv, så finns snart chans att låna den på biblioteket. Båda säsongerna har köpts in och jag kan bara rekommendera de som inte sett Lykke: gör det!

En annan ny film som finns till utlån är Snön på Kilimanjaro.

Aldrig mera krig

För snart hundra år sedan startade det krig som senare kom att kallas för 1:a världskriget. Kriget som pågick mellan 1914 och 1918 kom att bli ett av de blodigaste krigen i världshistorien. Den officiella dödssiffran talar om över 8 miljoner döda och 21 miljoner sårade soldater plus uppskattningsvis tolv miljoner civila dödsoffer. Under de sista månaderna av kriget slog också spanska sjukan till som i sin tur innebar att ytterligare minst 50 miljoner människor dog.

Adam Hochschilds senaste bok Aldrig mera krig handlar om detta krig men ur ett annat perspektiv. Bokens undertitel är Lojalitet och motstånd och även om den innehåller en del skildringar ifrån skyttegravarna så ligger fokus på en handfull personer i Storbritannien som på olika sätt kämpade för eller mot kriget. I krigets inledningsskede var de flesta övertygade om att det skulle bli ett kort krig, man trodde det skulle vara över vid jul samma år. Så blev det inte utan istället ett krig som pågick i fem år och som på västfronten till stor del utkämpades i skyttegravar i Frankrike och Belgien.

De som var emot kriget förföljdes på olika sätt och i Hochschilds bok kan man läsa om några av dem och deras öden i den ojämna kamp de förde mot krigsyran och krigspropagandan. En del familjer splittrades när familjemedlemmar tillhörde olika "läger". Emmeline Pankhurst och två av hennes döttrar, Christabel och Sylvie, var kända kämpar för kvinnlig rösträtt (suffragettes), men under kriget la Emmeline och Christabel det åt sidan för att istället bli ivriga krigsförespråkare. Sylvie däremot kämpade mot kriget och detta skapade en brytning mellan henne och hennes mor och syster, som medförde att de under sina resterande liv aldrig hade någon kontakt med varandra.

Aldrig mera krig är en mycket intressant och välskriven bok om det krig som man trodde skulle göra slut på alla andra krig men som tjugo år efter fredslutet bidrog till 2:a världskriget.

Poeten Wilfred Owen, som förekommer i Hochschilds bok, skrev nedanstående dikt under sin vistelse på ett krigssjukhus i Skottland där han vårdades för shellchock. I augusti 1918 sändes han tilbaka till fronten, där han stupade en vecka före krigsslutet.

Hymn för dödsdömd ungdom

Vad är en hymn för dem som slaktas här
Kanonens vrål är deras dödskoral.
Blott rastlöst knattrande maskingevär
kan rabbla fram ett kort begravningstal.
Ej sorgens bländverk, klockklang eller bön
för dem och heller ingen klagokör -
utom granatens gälla ångeststön
och hornens sorgsna rop som ingen hör.

Vad för ett ljus vid deras hädanfärd?
Ej i en gosses hand att lysa deras själ -
blott i hans ögons heliga farväl.
En flickas bleka svepning ger,
ett tåligt hjärta ger dem blomstergärd
och skymningen gardinen som dras ner.
(I Flanderns jord : Diktarnas röster från första världskriget, s. 15)

Adam Hochschild har för övrigt skrivit en annan mycket intressant bok, Kung Leopolds vålnad, som handlar om den belgiske kungen Leopold II och hans hänsynslösa exploatering av Kongo. Joseph Conrad har också skildrat detta i romanen Mörkrets hjärta.

Fotot på Wilfred Owen är lånat från Wikipedia.

Spännande gamla böcker - i järnvägsjubiléets tid

"Så komma vi helt nära Hessleholms herrgård, och å dess mark finna vi jernvägsstationen af samma namn. - Här, om någonstädes, kan man ha skäl att förvånas öfver den förvandling en plats kan undergå, då en jernvägsanläggning der kommit till stånd. Vid Hessleholms nuvarande station fanns för några år sedan blott en enda liten grå torparekoja; och nu se vi här en hel gata af till större delen både nätta och rymliga bostäder - omkring 30 nya hus, inrymmande flera handelsbodar och nykterhetsvärdshus samt tillochmed postkontor och läkareboställe."

Just så beskrivs Hässleholm i en  liten anspråkslös bok med  namnet: Beskrifning öfver södra stambanan mellan Malmö och Falköping. Boken är tryckt 1865 och har undertiteln topografisk, historisk skildring och det är just vad den är. Mycket noggrannt beskrivs vad man ser från tågfönstret då man tuffar fram med tåget. Ett Sverige av år 1865 målas upp. Spännande tidsbilder. Författaren som på ett väldigt poetiskt språk berättar heter M Axelson. Om honom vet jag ingenting men jag gillar hans bok.

Vidare kan man få veta att: Mellan Kristianstad och Helsingborg går tillsvidare dagligen en diligens härförbi; men för den som å denna ej lyckas få plats, finnes 1/2 mil från stället Röinge gästgivaregård (och marknadsplats). Känns ju betryggande för undertecknad som nästan dagligen reser delar av denna sträcka.

Vill man i stället resa norrut från Hässleholm berättas att: Trakten blifver nu allt magrare och magrare och landskapet får en högst dyster prägel...Dock är det icke alldeles folktomt utefter hela...denna vägsträckan; der synes verkligen en och annan liten gård, bebyggd med trähus, hvilka ännu på det skånska maneret hafva boningsrum och stall i samma länga. Och inte minst att, jernvägsanläggningen genom dessa vildmarker synes ha varit förenad med stora svårigheter; ty utom  genomskärningar af berg och sandbackar har man fått nedlägga mycket arbete på sjöfyllningar...nemligen vid Ballingslöfssjö och Ottarpssjön.

Den här lilla boken är en av dem som ingår i den donation som Hässleholms bibliotek förra året tog emot från framlidne Sven-Erik Nilsson. Han samlade under  hela livet litteratur med anknytning till Göinge.

Vi funderade länge på hur vi bäst skulle placera alla dessa spännande och i många fall unika böcker. På Hovdala slott var man väldigt intresserad av samlingen samtidigt som stadsbiblioteket i Hässleholm hade dåligt med plats så  vi bestämde att böckerna skulle finnas på Hovdala. Vi lånar inte ut materiel ur donationen men man kan boka tid hos Annette Åström på Hovdala så kan man få läsa i böckerna.

De flesta böckerna är katalogiserade och sökbara här och alldeles snart är hela samlingen med i katalogen.