Bokcirkelbok: Mannen utan öde

Under ett par år har det nu funnits en bokcirkel på biblioteket i Vinslöv. Det är en drop-in bokcirkel och som genom sitt upplägg innebär att man kan komma till de sammankomster man vill och det har inte någon betydelse att man inte varit med från starten. När vi träffas diskuterar vi böcker som vi läst och ger varandra  tips på böcker att läsa i framtiden. Trots att vi oftast inte läst de böcker som de andra presenterar så ger det ändå upphov till intressanta diskussioner och tips på liknande böcker. Vid den första sammankomsten i år bestämde vi däremot att vi skulle, förutom andra böcker vi läser, läsa en gemensam bok. Valet föll på Mannen utan öde av Imre Kertész.

György Köves är 14 år när han en morgon tvingas av bussen på väg till sitt arbete. Året är 1944 och han har hittills bott med sin far och styvmor i Budapest. György förs med tåg till Auschwitz för att senare föras vidare till Buchenwald. György beklagar sig inte utan verkar acceptera allt som händer honom som något naturligt. Efterhand så blir han väldigt sjuk och hamnar på lägersjukhus. Som läsare blir man inte upplyst om vad som händer runt omkring honom, det vill säga allting berättas genom hur han själv uppfattar situationen, det är hans tankar och upplevelser som ligger till grund för berättelsen. Endast genom ett fåtal korta inlägg kan man gissa sig till vad som händer i lägret eller i världen utanför.

Vi som läst den var nog ganska överens om att det var en mycket läsvärd bok men den kan upplevas som svårläst beroende på sättet den är skriven på. Dels beror det på berättartekniken, pojken Györgys kyliga noterande av det som händer honom och dels skrivtekniken med långa meningar med mycket kommatering och tätt skrivna sidor. En bit in i boken gick min egen läsning ganska trögt men sedan lossnade det och jag kan bara konstatera att det är en gripande berättelse. Enligt författaren är boken inte självbiografisk men Imre Kertész är själv född i Budapest och deporterades till Auschwitz 1944 och därifrån till Buchenwald och ett arbetsläger. Kertész fick Nobelpriset i litteratur 2002.

Till nästa bokcirkelträff den 14 mars ska vi läsa Snövit av Marie Hermanson.

Två böcker om att vara adopterad

PÅ senaste tiden har jag läst två intressanta romaner som båda berör samma ämne:

Lotta Backman berättar i romanen Min ena mamma hette Ruth om en uppväxt  i en djupt religiös familj i Småland. Lotta får inte kunskap om sin bakgrund förrän av en slump då hon är 18 år. Men där finns i hennes tidiga barndom en tant, tant Karin, som kommer ibland och hälsar på och har med sig fina presenter men i övrigt håller distansen. En tant som inte liknar föräldrarnas andra bekanta, hon har smink och smycken. En tant som hon känner sig skygg och nyfiken inför på samma gång

Men i grunden är det ändå en trygg och kärleksfull uppväxt tills bomben briserar och sanningen om Lottas ursprung uppdagas. Då tappar hon lite fotfästet, men fortsätter att vara väldigt lojal mot de föräldrar som är de enda hon känner.

Det känns spännande att ställa Jeanette Wintersons  själbiografiska roman Varför vara lycklig när du kan vara normal mot Backmans bok. På ytan är det samma  historia, en flicka adopterad i en arbetarklassfamilj i norra England. Familjen är djupt religiös och medlem i Församlingen runt vilken deras liv kretsar. Men så annorlunda denna uppväxt är. Här saknas den grundtrygghet som Lotta får i sin adoptivfamilj.

Jeanette får hela tiden veta att hon är "född i fel krubba", de skulle egentligen ha adopterat ett annat barn en pojke men det blev inte så.

Mamman i familjen ger intryck av att vara psykiskt sjuk, pappan gör inget för att stötta, han är på jobbet hela dagarna och tillåts inte engagera sig då han kommer hem. Han fogar sig i sin hustrus nycker men dottern Jeanette fogar sig aldrig. När hon är 16 år sticker hon, mamman kan inte acceptera dotterns sexualitet, hon är lesbisk. Och mamman fäller, när hon inser faktum det yttrande som är bokens titel..."varför vara lycklig när du kan vara normal" En fråga Jeanette verkar ha brottats med resten av sitt liv.

Det som räddar Jeanette är dels biblioteket och läsningen dels en lärare som låter henne få ett rum i sitt hus, det som räddar Lotta är nog grunden av kärlek hon fått från Ruth.

Båda böckerna handlar också om en trevande kontakt med den biologiska mamman och hennes historia, och om den vuxna kvinnan som försöker hitta sitt fotfäste i världen. Dena ena blir bildkonstnär, den andra kvinnan författare.

Troll i romanform

Det började väl med Bram Stokers berättelse om Vlad, alias Dracula, av Bram Stoker. Sedan dess vimlar det av mer eller mindre rysliga berättelser om blodsugande vampyrer.
Personligen tycker jag att de flesta vampyrhistorier är ganska fåniga och blodlösa (jo då) även om jag inte alls är främmande för mytologiska varelser i fiktion. Vampyrmyten har sitt ursprung i Rumänien och Balkanområdet (rätta mig gärna om jag har fel), men hur är det med vår egen folklore? Våra egna väsen och myter? Har det inte skrivits något spännande om vättar, jättar, tomtar och troll?
Jo, det är ju det det har. Det finns ett par makalöst bra romaner om troll i modern tid.

Tidigare i vintras kom Stefan Spjuts andra roman, Stallo, ut. Jag tyckte om hans debutroman Fiskarens garn och blev nyfiken på denna Stallo. Och jag kan väl utan vidare säga att det var tur att jag började läsa den i mellandagarna när jag ändå var ledig, annars hade jag helt enkelt blivit tvungen att ta semester. Den var kort sagt "unputdownable"; helt omöjlig att lägga ifrån sig. De närmare sexhundra sidorna läste jag ut under två heldagar i soffan. Den är välskriven, spännande och Stefan Spjut är helt otrolig på att skapa stämning och göra romanfigurerna trovärdiga - även trollen.

 Stallofigurerna tycker om att se små barn leka.

 

En annan trollroman är Johanna Sinisalos Bara sedan solen sjunkit, där trollen är som ett slags rovdjur man absolut inte ska beblanda sig med eller ha något med att göra. Tyvärr bryr sig inte huvudpersonen Mikael om detta, utan när han en kväll träffar på en hårig liten varelse med kattliknande ögon blir han omedelbart förälskad och tar hem den. Detta får naturligtvis förödande konsekvenser. Bara sedan solen sjunkit är fängslande och obehaglig från första till sista sidan. Vackert omslag är det också på boken.

 

John Ajvide Lindqvists novellsamling Pappersväggar inleds med en berättelse - "Gräns" - om en kvinna som inte känner sig riktigt hemma i staden bland andra människor. Hon jobbar som tulltjänsteman och har en osviklig förmåga att lukta sig till smugglare och kan med en inandning avgöra vad för slags person det är som går förbi henne i tullen. En dag möter hon en person som inte har några avslöjande lukter alls och blir förälskad. "Gräns" är finstämd och välskriven och har en ganska rafflande knorr på slutet.

Kom in och låna - vi har dem alla tre.

Spontantipset

I fredag var det dags för det första Spontantipset på bibblan. Tanken är att det varje fredag eftermiddag vid halv 3 ska presenteras något aktuellt. Det kan vara en bok, en film, ett arrangemang eller kanske en dikt. Först ut var boken "Den tomma stolen" av Joanne K Rowling. Jag erkänner att jag inte gjorde min plikt som bibliotekarie, man berättar aldrig om böcker som man själv inte läst. Huvaligen, tur att inte fler var på plats! Nu skulle det ju inte vara bokberättarSM eller något dylikt, då är det ju inte längre spontant, men helst ska man ju ha koll på det man berättar om. Nåväl, inledning och läsning av ett stycke hann vi med på de 10 minuter som stod till förfogande. Hade jag läst boken hade jag nog uttryckt mig på ett annat sätt. Kort sagt, det är inget mästerverk och dialogerna är som hämtade ur vilken B-film som helst, men jag läste ut den! Och det gäller minsann inte alla böcker nuförtiden. Det finns inte så många romaner om kommunalpolitik i småstaden och det märks att Rowling är engagerad i sitt ämne, men, när det gäller en bok om småstaden tänker jag  satsa på Monika Fagerholms senaste Lola uppochner i stället. Aldrig har småstadens släpiga dynamik, brådsvärta och humor framträtt så sanna som här, lovar omslaget. Jag tror mer på att det är en stor roman om en liten stad än Rowlings. Håll utkik efter nästa Spontantips på bibblan!

Film är bäst på bibblan.

Film är alltid rätt, men vårvintern är väl ändå filmens högtidssäsong framför andra? Jag tänker på filmfestivalen i Göteborg, Guldbaggeutdelningen, Oscarsgalan.
Till vår stora glädje och stolthet tog Äta, sova, dö storslam på Guldbaggegalan men än så länge har den inte dykt upp som dvd (kommer i slutet av februari) men det finns annat att titta på tills dess.
Vi köper in film kontinuerligt och här är ett axplock av de senaste:


Call Girl Hypnotisören Amour

Prometheus
Tänk på att de nya filmerna är utlånade så gott som hela tiden, men att det går bra att reservera dem.

Fantasyäventyr i krigets skugga

Boken Myrddin skriven av författaren Claes Reimerthi är en riktig äventyrsberättelse där spänningen följer läsaren från första till sista sidan i den sexhundra sidor tjocka boken.

Tiden är 1940 och tyskarna hotar att invadera England. 12-årige Arthur måste lämna London där han bor med sin mamma och åka till sin morbror Danny som bor i den lilla byn Ravencar ute på den engelska landsbygden. Morbror Danny arbetar som vaktmästare på en internatskola.

Eftersom det är sommarlov är det endast några få lärare kvar på den tomma skolan. Där finns bl.a den stränga och snipga husfrun Mrs Fairfax, en mystisk rektor och den vänlige men virrige Mr Rackham. Ganska snart får Arthur höra talas om tornet Cair Myrddin,som ligger i byns utkant och sägs besitta onda krafter. Det hindrar förstås inte Arthur från att besöka tornet då han går på upptäcksfärd första dagen. Där träffar han på Mr Rackham som berättar att han är tornets hemlighet på spåret.

Arthur blir god vän med pojken Ben som är son till byns ökände och våldsamme slaktare. Ben förföljs och trakasseras av ett pojkgäng från trakten, men Arthur kommer till hans undsättning och tillsammans lyckas de ofta undkomma.

En kväll hittar Arthur och Ben Mr Rackham knivhuggen vid tornets fot, det visar sig att han blivit mördad. De dras in ett rafflande äventyr, fullt med magiska händelser och platser, där Kung Arthur legenden spelar en stor roll. Pojkarna förstår att de har ett uppdrag att utföra och beger sig så småningom till London där Towern  är deras mål. Resan dit blir farofylld dels p.g.a att Tyskarna trappat upp bombningarna och inte minst för att de har en mördare hack i häl!

Från 11 år och uppåt.

Nytt på filmhyllan

Den danska filmen A Royal affair är ett historiskt drama baserat på boken Prinsesse af blodet av Bodil Steensen-Leth. Den engelska prinsessan Caroline Mathilde blir i unga år bortgift med den danska kungen Christian VII. Kungen, som är sinnessjuk, kommer efter en Tysklandsresa hem med sin nya livläkare Johann Friedrich Struensee. Mellan Caroline och Struensee utvecklas efterhand en kärleksrelation, samtidigt så får Struensee alltmer inflytande över kung Christian och därmed också över det danska riket. Caroline Mathilde spelas av svenska Alicia Vikander och Struensee av Mads Mikkelsen. Filmen vann pris för bästa manus och bästa skådespelare vid Berlins 62:a filmfestival. Filmen blev även Oscarsnominerad i kategorin bästa utländska film.  Välspelat och bra! 

Läs mer om filmen här. En läsvärd bok med samma ämne är Livläkarens besök av P. O. Enquist.

Om ni missat den danska depressionskomedin Lykke, vars andra säsong precis avslutats på tv, så finns snart chans att låna den på biblioteket. Båda säsongerna har köpts in och jag kan bara rekommendera de som inte sett Lykke: gör det!

En annan ny film som finns till utlån är Snön på Kilimanjaro.

Nyhet: färgkoder visar ämnesgrupp för tidskrifter

 Här på biblioteket försöker vi jobba för att göra det så enkelt som möjligt för våra låntagare och därför gör vi ibland förändringar i våra rutiner och vår ordning. Det kan många gånger säkert kännas förvirrande för våra besökare, men förhoppningsvis tycker ni också att det är en förbättring - när vi väl lyckats förklara hur det nya fungerar. 

Nu har turen kommit till tidskrifterna. Tidigare har dessa stått i bokstavsordning men nu kommer de att ordnas efter sitt innehåll. Varje tidskrift har numera en etikett med en färgkod som representerar olika ämnesområden. De olika färgkoderna gör det enklare att hålla isär områdena samt underlättar när man ska sätta tillbaka tidskriften i rätt hylla. Det enda man behöver göra är att titta på etiketten så ser man vilken hylla tidskriften ska stå på.

Det är vår förhoppning att denna uppdelning gör att man lättare kan hitta spännande tidskrifter inom sitt intresseområde, tidskrifter som man kanske missade förut.

Nu har tidskrifter om historia och hembygd en egen hylla. 

Så här funkar det:

Varje hyllsektion (6 stycken) i tidskriftshyllan rymmer ett ämnesområde, som markeras med en skylt - i färg - högst upp på varje hylla. Om du inte hittar din vanliga tidskrift finns mappar med listor fastsatta vid hyllorna som hjälper dig hitta rätt. I dessa står alla tidskrifter listade, dels i bokstavsordning så att du kan hitta ämnesområde och färgkod, dels finns de i en översikt över vilka tidskrifter som ryms inom varje område.

Hittar du ändå inte det du letar efter hjälper vi dig naturligtvis gärna.

Tidskrifterna är indelade i följande områden, med respektive färgkod inom parentes:

Ekonomi&samhälle (gul) 

Historia&hembygd (blå)

 Hobby&livsstil (rosa)

 Kultur&litteratur(grå)                       

Vetenskap&teknik(grön)      

 Sport&äventyr(orange)

     Alla tidskrifter om bilar och andra fordon står nu tillsammans

Undantag är tidskriftsmagasinet där ordningen kvarstår. Även nya nummer av gåvoprenumerationerna kommer att stå framme ett tag. Förteckning över grupperna kommer att finnas på hemsidan och i tidskriftshörnan. Det har inte gått inte att vara helt konsekvent och det är inte säkert att alla tidskrifter hamnat helt ”rätt”, så vi reserverar oss för ev. ändringar.

I hyllsektionen för ekonomi & samhälle hittar du bland annat tidskrifter om privat och global ekonomi samt utländska och svenska samhällsblad.

Hoppas våra tidskriftsläsare kommer att hitta rätt och till och med få sig ännu fler tidskrifter om favoritintresset till livs.

tidskriftsansvariga

/Ylva, Mia&Linda