Boken om Joe

Så här i väntan på våren med några, i mitt tycke, trista veckor framför sig, är det inte så dumt med en bok som är lite smårolig. Ett förslag på en sådan bok är Jonathan Troppers Boken om Joe. Boken om Joe handlar om 34-åriga Joe Goffman som har gjort sig en förmögenhet på sin debutbok, den självbiografiska Bush falls. Bush falls är den ort där Joe växte upp och som han lämnade i 17-års åldern och Joes debutbok handlar om hans uppväxt. Joe har i sin bok varit väldigt självutlämnande så till vida att han avslöjar allt om sig själv men också om alla andra i Bush Falls. Men boken har gjort att Joe lever ett gott, om ändå ett ganska tomt liv. 

Joe har inte återsett sin hemstad sedan han lämnade den och har inte för avsikt att åka tillbaka heller,trots att både hans bror Brad och hans far finns kvar hemstaden. Men en natt så väcks han av ett telefonsamtal. Hans far har fått en stroke och Joe tvingas att resa hem.

Tillbaka i hemstaden träffar Joe återigen en av sina bästa vänner, den nu svårt aids-sjuke Wayne samt ungdomskärleken Carly. Men de flesta i Bush Falls är givetvis riktigt sura på honom. Han får stryk och hotas till livet. Uppenbarligen har invånarna i Bush Falls köpt och läst hans bok, för de slänger dem på tomten utanför huset han bor i. Men återkomsten till staden väcker också en massa minnen till liv och som läsare får man ta del av det som hände under de sista åren som Joe tillbringade i Bush Falls. Hur Wayne, den stora stjärnan i basketlaget, i smyg inleder ett homosexuellt förhållande med Sammy och hur ryktet sedan går om de två och vad de utsätts för av sin omgivning. Joe själv är så upptagen av sitt förhållande med Carly att han inte ser eller inte vill se vad som pågår.

Precis som hans tidigare böcker så är den bitvis humoristisk och bitvis svart. I ena ögonblicket fnissar man för att i nästa bli arg eller som på ett ställe i boken faktiskt lite ledsen. Lättläst och underhållande men det finns samtidigt ett allvar i botten. Jag tror att det här är en bok som kan roa både kvinnor och män framför allt de som var i just den åldern på 80-talet. Man känner igen sig trots att det utspelar sig i USA. Kanske inget litterärt mästerverk men absolut läsvärd och så är även Troppers bok Sju jävligt långa dagar.

Populärt 2012

Visst styrs våra topplistor av hur mycket och vad vi har råd att handla in till biblioteken! När jag ser att det är väldigt många deckare som toppar är det viktigt att tänka på att längst upp på listorna hamnar bara de böcker som köps in i många exemplar. Änglamakerskan av Läckberg som toppar listan finns tex i totalt 15 exemplar på Hässleholms samtliga bibliotek. Det är klart att våra inköp baseras på efterfrågan, men en bok som vi bara har i några få exemplar hamnar inte lika lätt på någon topplista. Något att fundera kring i dessa tider när det är dags att sammanställa årsstatistiken och vi ser att i fjol minskade våra nyförvärv rejält på pga besparingar på mediekontot.

Men nu över till listorna! Många deckare finns alltså fortfarande med och det är våra svenska deckardrottningar som är populärast. Störst i år är Camilla Läckberg, även om en del har synpunkter på kvalitén i hennes böcker. Leif GW Persson till exempel, som själv hamnar som trea på listan med Gustavs grabb. Hans bok representerar denna gång en annan populär genre på biblioteket, den självbiografiska romanen. Förutom GW finns också Felicia försvann och Jag är Zlatan med på listan. Gränsdragningen mellan den självbiografiska romanen och biografin är inte enkel och många böcker hamnar på bibliotekens biografihyllor istället för bland romanerna. Att biografigenren är het ser vi också på topplistan över den populäraste facklitteraturen; här dominerar biografierna nästan totalt.

När vi tittar på topplistorna ser vi också att det är de nya böckerna som dominerar. Undantaget är bilderbokstoppen där vi hittar många gamla godingar som nu upptäcks av en ny generation barn. Överst på listan finns i år Astrid Lindgrens Känner du Pippi Långstrump från 1947! Sen kommer idel kända figurer som Alfons, Halvan och Pettson.

Är du nyfiken på våra topplistor? Titta då i vår bibliotekskatalog under rubriken litteraturlistor/topplistor.

Underbara Clara Vintagepimp och hemmafix

Jaha, erkänner. Jag följer underbara Claras blogg slaviskt. I hela mitt liv har jag samlat på bra att ha och pysslat och knåpat så billigt det går, bara för att det känns kul. Till och med när det blev dags att köpa hus blev det ett knåpa- och pysslaihophus.  Så kommer det en liten snärta och bloggar om hur hon gör just detta och nu till och med gjort en hel bok om det. (Fast det måste tilläggas att sådana husliga höjder som Clara befinner sig på har jag aldrig varit..) Jag gillar hennes idéer och att hon har blivit trendsättare och gjort det mer okej med återvinning och loppis. Det är ju helt klart mer miljövänligt att vara shopaholic på begagnade grejor. När jag kollar i boken blir jag oerhört sugen på att bara gå hemma och pimpa alla loppisfynd som blir liggande på grund av tidsbrist. Kanske inte ett helt hållbart alternativ. I stället nöjer jag mig med att drömma och bli lite inspirerad till en och annan pysseldag.

Vinterdagar och mörkerläsning

Den här årstiden lämpar sig extra bra för att läsa rysare. Det är mörkret, diset, det gråjämna; dysterheten där julen är det enda som bryter av. Och skymningen faller tidigt på eftermiddagen och man kan ägna sig åt sin bok utan att tänka på annat man borde göra.
Här följer några tips på spökhistorier och rysare att krypa under filten med.

De odöda av bland andra John Ajvide Lindqvist, Åke Edwardsson och Amanda Hellberg. En nyutgiven novellsamling med en skön blandning av författare. Förutom de ovan nämnda samtida storheterna inom genren finns också bidrag av mästare som Edgar Allan Poe, H P Lovecraft och Selma Lagerlöf med. Ruggigast är kanske Anders Fagers novell Alla sorters monster om fyra arbetskamrater från storstan som åkt långt ut på landsbygden för att pilka mitt i vintern. De går långt ut på isen och plötsligt knakar det till i isen och en skugga rör sig där nere...

Mer John Ajvide Lindqvist. Han slog igenom med buller och bång 2004 med Låt den rätte komma in, och blev genast den kung av skräck som Sverige behövde. Personligen tycker jag emellertid bäst om Människohamn som är en lysande roman med starka personporträtt jämte läskigheterna. En oerhört duktig författare som utan problem skulle kunna ägna sig åt renodlade romaner utan skräck, zombies och spökerier.

Johan Theorins Ölandsserie, vilken förhoppningsvis (vi väntar, Johan!) snart avslutas med fjärde delen, visar också prov på gott författarskap och begåvning på rysarområdet. Allra läskigast tycker jag Nattfåk är. Det är vinterboken i serien och det stormar och snöar, knäpper och knakar i varenda bräda i det gamla huset där större delen av boken utspelar sig. Jag älskar rysare men blir sällan mörkrädd, men det blev jag faktiskt av Nattfåk. En kolsvart vinterkväll när snön yrde utanför fönstret låg jag i sängen och läste om hur huvudpersonen plötsligt blir medveten om att det finns någon i hans hus. Jag stelnade till och hörde med ens knarrande golvplankor och drog efter andan...

Dolly är Susan Hills senaste utgivna rysare. Den är kanske inte riktigt lika kalla-kår-framkallande som hennes mästerverk The Woman in Black, men Hill är otrolig på att skapa tät stämning. Under läsningen av Dolly sitter man med en aldrig vikande känsla av obehag och man kan känna dofter och se allt framför sig. Dolly handlar om dockor som inte är lämpliga att leka med utan gör sig bäst  på ett väldigt långt avstånd. Men vad ska man göra om man får en  docka i present?
Susan Hill har också skrivit den ruggiga The Small Hand som kom för ett par år sedan. På svenska har vi Rädd, räddare, räddast och blotta titeln säger ju en hel del om innehållet kan man förmoda.

För både lite yngre och äldre läsare passar Chris Priestleys ungdomsbok Onkel Montagues spökhistorier. En lite otäck farbror berättar läskiga historier för en ung pojke - som sedan ska gå hem själv i mörkret. Hu, riktigt otäckt är det ibland och fortfarande kan berättelsen om dockskåpet söka mig. En dunderbra samling rysare!

Avslutningsvis tipsar jag om två brittiska skräckhistorier: Sarah Waters Främligen i huset och Michelle Pavers Evig natt. I Waters roman är spökerierna invävda i en i allt utmärkt skriven berättelse som utspelar sig under efterkrigstiden i ett nedgånget gods på engelska landsbygden. En medelålders landsortsläkare blir fascinerad av familjen som bor där och får oönskad kontakt med ena dottern i huset - en dotter som inte längre är i livet och som inte alls tycker om att ha nykomlingar i närheten.
Evig natt handlar om en ung man som inte har någon vidare tillvaro i ett fattigt London utan beger sig på vinst och förlust till Arktis med en liten men dynamisk expedition. Vad han upplever på väg dit och väl framme kan få vem som helst att få gåshud.

Decembertips

Alltid vid den här tiden får jag ett stort behov av att förbereda inför de stora helgerna i december. Jag vill rensa i gömmor och skåp och få en omstart när det nya året börjar och fast jag inte är någon större julfirare så dras jag med i karusellen. Jag är med i tidskriftsgruppen och där har det sedan länge varit reportage från hem i juleskrud och tips på mat och pynt.  Många bra tips, bl. a har många i personalen vikt pappersstjärnor. Kolla gärna på tidskriftshyllan om du inte redan har pysslat klart.

Det är samma visa varje år. Jag släpar hem samma julböcker och tänker att nu ska ska jag visa upp min kreativa sida. Oftast blir det bara bläddring och en önskan att få vara hemma och pyssla i lugn och ro. I år blir det förhoppningsvis bättre då det blir en hel del pyssel på biblioteket i december. Håll koll på hemsidan.

Mina bästa inspirationsböcker är Vit jul - Susanne Magelund och Vintern och julens glädje - Nina Dreyer Hensley. Sedan är det ju alla tidskrifter: Sköna hem, Hus och Hem, Femina, Lantliv med flera som lockar.

Någon julmusik blir det inte för min del, så istället tipsar jag om min favorit just nu, Gudrun Gut som med sitt album Wildlife får mitt behov av sval och absorberande posttechno tillgodosett.  Sist vill jag avsluta med Kents Jag är inte rädd för mörkret, som gör att december känns helt okej ändå trots det konstanta mörkret.

Linda, biblioteksassistent

Filmtips: Pojken i randig pyjamas

Bruno, en åttaårig tysk pojke, bor med sin familj i Berlin. När Brunos pappa som är SS-officer, blir kommendant över ett koncentrationsläger flyttar familjen från Berlin ut på den tyska landsbygden. Nära det hus där Bruno och hans familj bosätter sig finns koncentrationslägret men dit får Bruno absolut inte gå. Han vet inte heller vad det är utan tror att det är en bondgård där alla går klädda i konstiga kläder; randiga pyjamasar. Eftersom ingen vill prata om bondgården och Bruno heller inte får vistas i närheten av den så smiter han givetvis dit. Där möter han pojken Shmuel som sitter innanför stängslet. Mellan de båda utvecklas en vänskap. Bruno tror i sin naivitet att Shmuel har det bra. Han bor ju på en bondgård och det verkar som att det finns många lekkamrater där. 

Pojken i randig pyjamas är en sorglig och hjärtknipande historia med oväntat slut. Filmen baseras på John Boynes bok med samma namn.

Adventskalender

Så här vacker är granen som står i julrummet mitt i stadsbiblioteket. I vårt julrum kan man vara med om dagens "lucköppning" varenda dag fram till jul. Det blir faktiskt nästan som en lucköppning eftersom ingen vet vad som kommer att ske. Klockan halv ett varje dag - utom söndagar - blir det något kul som händer. Musik, julpyssel, ett miniföredrag - något slags happening blir det! Varmt välkomna till julrummet!

Boktips medan du väntar

.

På biblioteket får vi hela tiden in nya böcker, samtidigt är det flera av dem som får en lång reservationskö redan från början. Vad gör man då när alla böcker av ens favoritförfattare eller den nya boken som man fått tips om redan är utlånad. Här kommer några personliga favoriter med några år på nacken:

Anna Jörgensdotter har länge varit en personlig favorit då hon både använder ett vackert lyriskt språk samt har en sanslös förmåga att nå in på djupet av sina karaktärer. Bergets döttrar är en kollektivroman, uppdelad i tre episoder med årtalen 1938-39, 1944-45 och 1958 och tar sin plats i Sandviken med omnejd. Det är en vacker, varm och sorglig historia om en familj där varje individ är olik den andre men syskonskaran står ändå varandra väldigt nära. Karin är den som med sitt glada humör och sitt historieberättande kan få hela omgivningen att smälta, Sofia bär på lika mycket fantasier som sunt förnuft, Edvin är ensamvargen som inte tycker något ont om någon, Arvid är äventyrslysten och vill resa över hela världen och Emilia, den yngsta, lever i sin lilla bubbla och har bara en önskan, att komma bort från hembyn.

En bok som betyder väldigt mycket för mig är Katarina Danielssons Livet vinkar (som en Kurt). Detta är en bok om helt vanliga människor, men fylld med underfundigheter och tankar som egentligen är lika vanliga som att gå till affären och köpa mjölk. Igenkänningsfaktorn är både hög och rolig och för mig är det en glädje att ha den i min ägo, kunna plocka fram den och läsa ett par sidor och bara mysa. Men den innehåller också ett djup, karaktärerna lär sig genom berättelsen nya saker om livet, och deras spridda åldrar och livserfarenheter gör att insikterna speglas på olika sätt.

Elisabeth Rynell skriver alltid fantastiska böcker och här skulle jag vilja lyfta fram Hohaj. Romanens jag bestämmer sig efter att ha drabbats av en svår förlust att bara lämna allt. Hon stannar bilen mitt på vägen, stiger ut och börjar gå genom den snötyngda lapplandsskogen. Parallellt med jagets historia berättas den om Aron och Inna. Dessa tre historier handlar om ensamhet, sorg och kärlek tätt bundna som en blombukett. Och kanske är det bästa av allt hur naturen tar plats och formar berättelsen utan att ta onödig plats.

 

  

 Bloggat av Kristina R