Erotisk bokbingo

Denna vecka går under temat "Smala Veckan" här i Kulturhuset. På fredag kl. 17.00 står en smal genre som erotisk litteratur på schemat och vi vill väcka folks nyfikenhet på erotik i litteratur genom att arrangera något vi kallar för "Erotiskt bokbingo".

Fyll en bricka med ord som förekommer i de texter vi läser upp, vi tror att både spelet och läsningen kommer att bidra till en spännande kväll. Vid bingo vinner ni fina priser som kan bidra till lust i den gråa hösten.

Det bjuds på lättare tilltugg och dryck samt spännande läsning med bidrag från författare som skildrar erotik ur skilda tidsperspektiv. Utdrag läses från noveller, romaner och dikter med innehåll från erotik till stora kärlekshistorier till vardagslust.

Biljetter finns att köpa här på biblioteket i informationsdisken.

Varmt välkomna till Café Nyfiket på fredag!

Våra bästa tips! V. 41

Den 10:de December varje år hålls Nobelgalan där det prestigefyllda Nobelpriset tilldelas de personer som gjort märkvärdiga framsteg och insatser inom fredsarbete, kemi, fysik, fysiologi och/eller medicin och litteratur.

I och med att nobelpristagarna i varje område offentliggörs denna vecka, pristagaren i litteratur på torsdag, vill vi på biblioteket uppmärksamma föregående vinnare av nobelpriset i litteratur.

Verk av bland andra Tomas Tranströmer, Mario Vargas Llosa, Doris Lessing, J.M. Coetzee, Gao Xingjian, Seamus Heaney, Gabriel García Márquez, Nelly Sachs, John Steinbeck, Ernest Hemingway, Pär Lagerkvist, William Faulkner, T.S. Eliot, Erik Axel Karlfeldt och Selma Lagerlöf står nu på en av snurrhyllorna som förslag strax innan Strindberg-hörnan mitt inne i biblioteket. Kanske kommer ni att förtrollas av deras uttryck och berättar- och skildringskonst och bli inspirerade att läsa nobelpristagarnas mindre kända verk?

Eller vill ni ta en fika med Strindberg den kommande veckan?

Välkomna till Hässleholms bibliotek!

Fika, kaffepaus eller Afternoon tea

För många av oss är det avkopplande att sitta ner en stund någon gång under dagen med en kopp kaffe eller en mugg te, antingen ensam eller tillsammans med andra. När man är hembjuden hos någon eller själv har bjudit hem någon så är det nästan alltid förenat med att man ska dricka kaffe. Man förutsätter att alla vuxna dricker kaffe eller te och blir lite ställd när man får svaret; Nej tyvärr så dricker jag inte kaffe. För om de inte gör det, vad ska man då bjuda på?

Det första kaffet kom till Sverige i slutet på 1600-talet och i början på 1700-talet fanns det ett femtiotal kaffehus i Stockholm. Men under ett flertal gånger under århundradena därefter så infördes kaffeförbud. Under sent 1800-tal blev sedan kaffe en allemansvara och idag är Sverige tillsammans med Finland de länder där det dricks mest kaffe.

Det finns olika sätt att tillreda sitt kaffe och det finns många olika varianter av kaffedrinkar. Vill man ha tips och inspiration till annat än det vardagliga bryggkaffet så finns det en del böcker att titta i, till exempel boken Kaffe av Rasmus Kjaer och Jens Henrik Thomsen, Kaffe- & tedrinkar av Ulrika Nyström eller Allt du behöver veta om kaffe av Björn Rodén.

Tedrickning är något som jag tror att många av oss förknippar med England. Att dricka Afternoon tea är en brittisk tradition, starkt svart te serveras med tillbehör såsom, sandwiches, scones eller en liten kaka. Boken Afternoon Tea av Liselott Forslin och Jan Gradvall tar oss med ut på en resa i trakten runt Bath. Vackra foton, tagna av Bruno Ehrs och många recept gör boken riktigt trevlig att bläddra i.

Och om man vill ha en liten kaka till kaffet rekommenderar jag boken Fika av Lisa Johansson.

Alla böckerna finnas att låna på biblioteket.

Litteraturen räddade mitt liv

Två gånger på samma vecka har jag hört författare säga detta.

 - Litteraturen, och framförallt lyriken, räddade mitt liv.
För dem bägge var livet med modern ett helvete och det öppna offentliga rum som var gratis, biblioteket, erbjöd inte bara en fristad utan även tillgång till en värld så mycket större än deras egen. De vandrade in i litteraturen värld och läste från A-Ö. Stagnelius, Ivar Lo-Johansson, Jane Austen, då tröst och vederkvickelse, idag följeslagare som fortfarande inspirerar i deras eget författarskap. Skillnaden mellan dem går vid religionen, då den ena säger sig vara ateist medan den andra betraktar sig som en kristen författare. Blå salongen i Hässleholm eller Internationella Författarscenen i Malmö, det kan nästan gå på ett ut, med en författare med närvaro på scenen spelar formatet ingen roll. Förra veckan var en peak i min erfarenhet av författarbesök och jag bara säger det, formen håller!

Ett slag för lyriken i utställningshyllan på bibblan

Poesi som biblioterapi!?

Samarbete med fluga

Mia tipsar: En novell kan vara kort. Så kort som bara några rader men ändå vidga tanken ett ögonblick. I samlingen "Samarbete med fluga" är titelnovellen endast två rader; Jag skrev det där ordet på papperet, men han lade till apostrofen. Efter titelnovellen kommer en lite längre berättelse om vådan inför ett middagsbesök med titeln "Kafka lagar middag". Ett riktigt omfattande och fördjupat perspektiv möter vi i berättelsen om Helen och Vi: en närstudie i hälsa och vitalitet, där vi får stifta bekanskap med två åldrande damer och deras livs utveckling. Kanske finns här ockå några nycklar till ett långt liv. Hisnande vändningar på korta rader, varvat med närstudium och aspekter av människovarandet som vi kanske inte alltid tänker på, men som ständigt pågår omkring oss. En amerikansk novellvirtuos kallas hon på baksidan, författaren Lydia Davis, och man får ge en eloge till förlaget Sekwa som alltid levererar med spännande författarskap och intressanta texter. En skjuts till novellen!

Kattbergen

Nele Leibert är en ung tysk journalist av polskt ursprung på mödernet. När hennes morfar dör reser hon till Polen för begravning och träffar släkten där. Nele har under hela sitt liv haft en nära relation till sin morfar, och ofta hört honom berätta historier ur sitt liv. Efter andra världskriget tvingades han och hans familj under dramatiska omständigheter lämna sin by i östra Polen, när gränserna flyttades och Galizien blev en del av sovjetrepubliken Ukraina.

Nu vill Nele som den första i sin släkt resa tillbaka och se platsen och byn som morfadern berättat så mycket om. Se jorden som "var bördig och fet, nästan lämpad att äta som den var. I skogarna fanns det stensoppar som var så stora att om man lyckades dra upp dem ur myllan kunde man bära dem över axeln som paraplyer". I skogarna fanns också häxan Baba-Jaga och andra övernaturliga väsen som det gällde att hålla sig väl med.

Men släkten vill inte att Nele ska resa österut - ingen har väl någonsin rest tillbaka? Den gamla misstänksamheten mot ukrainarna, de forna grannarna i byn som var inblandade i fördrivningen då är ju inte att lita på idag heller. Och hur är det med de historier som morfar berättat - är de verkligen sanningsenliga? Vad hände egentligen med morfars bror som försvann?

Berättelsen växlar perspektiv mellan Neles resa i nutid och de historier som hennes morfar berättat.

Genom sin debutroman "Kattbergen" har Sabrina Janesch fått mycket uppmärksamhet i sitt hemland och vunnit flera priser. Det är på flera sätt den egna familjens historia hon berättar, om hur krig och folkförflyttningar får återverkningar i flera generationer och familjer splittras när vissa tvingas fly. Då liksom nu.

På bokmässan i Göteborg i september kommer vi att kunna höra Janesch berätta om hur det är att växa upp mellan Tyskland och Polen.

http://www.bokmassan.se/sv/program/arets-program/?eventid=9141

Skördetid

Ibland frågar jag mig om det är värt att åka iväg, plocka tre hinkar med jordgubbar och så hem igen och rensa dem, äta en del, frysa en del och koka saft och marmelad på resten. Eller stå vid vinbärsbuskarna och slåss med mygg och annat otyg för att plocka bär till saft och gelé. Och varje gång kommer jag fram till att det är det. Att plocka frukt och bär för att sedan sylta eller safta må vara tidskrävande men förutom tillfredställelsen över att äta eller dricka något som man vet är gjort på äkta vara och utan en massa tillsatser, så är det också ett sätt att bevara sommarens smaker och dofter. Det finns inte mycket som slår att sitta en höstkväll och äta scones med jordgubbsmarmelad eller dricka ett glas c-vitaminrik svartvinbärssaft mitt i smällkalla vintern och känna en fläkt från sommaren.

Sommar på burk är en bok om syltning, saftning och inläggningar skriven av Åsa Swanberg. I den får man först en genomgång av bäret eller grönsaken som används och efter det tips på vad man kan göra av dem. En inspirationsbok, som författaren själv skriver, med fina foton av Malou Holm.


I boken Sylt och marmelad av Jan Hedh finns många traditionella recept men också en del ovanliga, till exempel melonsylt, bönmarmelad och syltade granskott. Det är åtminsone inget som jag har provat på att göra. Även denna bok har fina foton, Klas Andersson ligger bakom dem. Både Swanberg och Hedh ogillar tillsatser så i deras recept förekommer ett minimum av sådana.

Är man intresserad av äldre recept så finns boken I mormors skafferi av Kinna och Märtha Jonsson. I boken finns ett urval av fem generationers handskrivna recept samlade. Här finns recept på konserverade frukter och bär, drycker och desserter. Boken har ett trist omslag tycker jag men innehållet är absolut inte tråkigt!

Själv använder jag mest ett gammalt slitet häfte från Törsleffco´s Husmoder Service, Den gröna syltboken. Förutom att den innehåller en hel del användbara recept så finns det en del som man kanske inte gör längre. Eller vad sägs om kött i kärnmjölk och inlagda ägg. Språket är lite gammaldags, men den är trevlig att bläddra i och fortfarande mycket användbar. 

Alla böckerna, utom Den gröna syltboken, finns att låna på biblioteket.

Starka sommarfilmer

Ett par av de bästa filmerna jag sett i sommar har jag lånat hem från biblioteket (himmel, så bra bibblan ändå är!). Den ena heter Martha Marcy May Marlene och handlar om en ung kvinna som av olika anledningar hamnat i ett slags sekt i Catskills, i norra del av staten New York. Hon har vuxit upp utan föräldrar, och med sin äldre äldre syster har hon bara haft sporadisk kontakt med sedan denna flyttat från den äldre släkting de bott hos för att plugga. En tidigt morgon får emellertid systern ett telefonsamtal från Martha som inte vet var hon är efter att ha lämnat gården där sekten håller till men hon behöver hjälp. Martha spelas oerhört känsligt av Elizabeth Olsen och spänningen byggs undan för undan upp medan man med förskräckelse inser exakt hur tiden på gården i Catskills påverkat henne. Sekten och sektledaren och hur han fångar in sårbara flickor skildras mycket skickligt och befriat från sensationslystnad. Missa inte denna makalöst berörande och obehagliga film!

En annan obehaglig och berörande film är den brittiska Tyrannosaur. Den självdestruktiva Joseph lever ett liv präglat av aggression, våld och alkohol. En dag träffar han Hannah, som är djupt kristen, och har en butik där hon säljer saker till välgörande ändamål. Hannah är den enda som ser förbi Josephs ruffiga och avvisande sätt, och mot sin vilja söker han sig tillbaka till hennes butik eftersom han anar att hon på något sätt kan ge honom något slags ljusning i tillvaron. Vad han till att börja med inte vet är att Hanna har sitt eget mörker och våldsamma inslag i sitt liv. Filmen tar en oväntad vändning men trots all svärta inger den ändå hopp. Se den!