Siesta!

Under Siesta-festivalen hade biblioteket en liten ”filial” på området. I ett tält nära Fiestascenen höll vi till och erbjöd besökarna att sitta i vår soffgrupp och pyssla. Dessutom delade vi ut gratis pocketböcker (böcker känns som ett måste..). Röda korset bidrog med kläder som våra besökare omvandlade till helt nya kreationer. Snart hade vår lilla pysselhörna utökat och ett kreativt kaos ägde rum även utanför tältet. I vår gästbok skrev våra besökare de sötaste saker om vårt tält.

Bokens dag på Hovdala

Bokens dag på Hovdala genomfördes i år i strålande solsken. På slottsgården hade ett femtontal deltagare dukat upp sina bokbord för hugande spekulanter, däribland biblioteket. Vi lockade med böcker, framförallt om konst, biografier och historia, men även tidskrifter. Försäljningen gick hyfsat även om vi får en del kommentarer om att vi snedvrider konkurrensen och dumpar priserna. På vissa sätt kanske det stämmer men biblioteksböckerna ligger på många sätt utanför den ordinarie bokmarknaden med tanke på alla stämplar och ”förstörda” omslag. Det man vill när man som bibliotek säljer böckerna är att folk köper dem för innehållet och sin egen skull, inte för att de ska kunna säljas vidare med förtjänst.

Men ett inslag på årets bokmarknad som låg lite bredvid det vanliga var att man kunde göra om ett omslag till en bok. Man kunde pimpa sin bok. Vår benämning på verksamheten gick inte hem som den publik som utgjorde den största delen av besökarna på Hovdala så det slutade med att vi döpte om det till ”pynta din bok”. Trots en del inkörsproblem var det tillslut några som nappade på erbjudandet och det med besked. När man väl kommit igång fanns det ingen hejd på kreativiteten. Och om det var barnbarnet eller dottern som skulle göra ett omslag var det svårt för den vuxne att hålla fingrarna i styr. De ville helt enkelt vara med att skapa. Några av de roilika och spännande resultaten ser ni här. Använde man inte de gamla tapeterna som inspiration kunde man klippa och klistra i tidskrifterna. Till de mest entusiastiska deltagarna hörde personalen på biblioteket. Det gör att vi kan hoppas att aktiviteten återkommer under hösten på bibblan.
Hur gick det då under dagen med försäljningen? Det gick hyfsat, men allt blev inte sålt. Räkna med nya erbjudande på biblioteket framöver. Inte minst när det gäller tidskrifter!

Kulturtidskrifter i bibblan och på Hovdala

Sitter med några gamla nummer av Lyrikvännen framför mig. De är från 1972 och framåt. I det första numret för det året hittar jag en dikt av Lars Norén, "Omskrivning av ett glädjerikt självporträtt".
Säg det du:
Jag är som alla andra
Jag är lika annorlunda som alla andra
Jag är som alla andra som är lika mig
Lika mig är alla andra än jag
Alla andra som jag är annorlunda
Vem är jag då, Solitär?
Säg det du!
(Utdrag ur dikten i Lyrikvännen 1972:1, s 4-5)
Där ser man redan ett embryo av den självbiografi som kom för något år sedan.

Få vet att vi hade Lyrikvännen, ännu färre vet att vi inte längre har den. Kanske inte så konstigt då den under en tid har legat i en gallringslåda för vidare transport till försäljning. På något sätt är det svårt att skiljas från dem. Det är så många bra dikter och en hel del nu väldigt kända författare som gjort sin debut i tidskrifterna. Lyrikvännen från denna tiden har ingen färg och inga glassiga illustrationer. Den är helt enkelt fylld med det som den är till för. Något den har gemensamt med de flesta tidskrifter från denna tid. Det de också har gemensamt med de andra äldre tidskrifterna är att de tyvärr inte läses eller används i någon större utsträckning på biblioteket. Kanske ska de finnas på biblioteket utan att de används?

Jag är ambivalent och skulle hemskt gärna både vilja äta kakan och ha den kvar. Men platsen är begränsad och lite fyller vi ju på också i andra ändan. Det finns kulturtidskrifter på biblioteket och om intresset finns är vi villiga att ta upp prenumerationen på Lyrikvännen igen.

Nu kan man även reservera enskilda nummer av tidskrifter på biblioteket. Om man går via Exemplarinformation i opacen går det hur lätt som helst. Men fråga gärna om det behövs.

Den fantastiska Lyrikvännen är en av de innehållsrika kulturtidskrifter biblioteket kommer att sälja på Bokens dag på Hovdala. Louisiana Revy, Ord&Bild är några av de andra.
Välkommen till Hovdala.

sommarpop

Nu när försommaren är här passar det bra med lite skön glad musik. Här kommer ett par tips:

Anna Järvinen - "Lilla Anna" från den nya skivan Anna själv tredje (fantastiskt bra!)

Här hittar du Anna Järvinens hemsida.

Veronica Maggio - "Jag kommer" från det kritikerrosade albumet Satan i gatan.

Här hittar du Veronica Maggios hemsida.

Kom till biblioteket och botanisera bland våra skivor! Saknar du något? Lämna inköpsförslag så fixar vi det!

Mer om trädgård

Nu på våren finns det massor att göra om man har trädgård. Räfsa bort gammalt som legat över vintern, plantera och så nytt. Själv slutade jag att odla grönsaker för några år sedan, av besvikelse och lite lathet. Besvikelse över att grönsakerna aldrig såg ut som i de glättiga tidskrifterna och lathet för jag inser att det beror på att jorden säkerligen behöver förbättras. Men det hindrar inte att jag blir lite sugen på att försöka igen, nu när alla trädgårdsböcker åker fram. Svenska Dagbladets trädgårdsredaktör Agneta Ullenius har kommit med en ny bok, Grönsakslandet, där 22 lättodlade grönsaker beskrivs. Här får man veta om grönsakernas krav på jord och näring, när det är lämpligt att så och så vidare samt en mängd fina foton på frodiga grönsaker. Inspirerande!

Istället för grönsaker har jag blommor. På de senaste veckans morgonvandringar har trädgården varit en sorglig syn. Pingstliljor, smörbollar, tulpaner och vårkragar bugar mot marken som i respekt för vårens nyckfullhet. Ödmjukt slokar de, ödmjuka men inte knäckta. När temperaturen stiger så reser de sig stolt igen. De flesta men inte alla. Min löjtnantshjärta släpar tungt sina vita hjärtan i gräset och orkar inte resa sig. Men blommor i trädgården ger också mycket jobb. En bok som tipsar om hur man på sikt kan få en mer lättskött trädgård är boken Den naturlika trädgården av Susanna Widlundh. Ett sätt är att plantera växterna tätt. När de växer upp så täcks jorden och hålls därmed fuktig och ogräsfri.

En av mina favoritblommor är pionen. Pioner, praktfulla, väldoftande och med blommor som ibland är så stora att stjälkarna inte orkar hålla dem uppe, har en given plats i min trädgård. Pionen har en ganska kort blomningstid men om man väljer några olika pionarter så kan man få en blomsäsong som sträcker sig från vår, försommar och sommar. I Susanna Widlundhs bok Pioner kan man läsa om pionens historia, hur man odlar dem och se många foton på olika pioner.

Jag plockar sällan in blommor och sätter i vas eftersom jag tycker att de gör sig bäst där de står. Men om man vill ha idéer och inspiration till buketter eller dekorationer, vare sig man vill ha dem ute eller inne, är Linda Ihreskogs bok Lindas blommor en trevlig bok att bläddra i.

Alla böckerna, och fler därtill, finns att låna på biblioteket.

Deckartips!

I Norge har man länge haft som tradition att läsa deckare till påsk. Så kallade paaskekrim har blivit ett begrepp. Man fyller ryggsäcken med ett gäng deckarböcker och reser till hyttan för att njuta ledigheten.

Den här traditionen tog vi fasta på då vi tipsade om deckare under just rubriken Påskekrim den 19 april. Den ljusa milda aprilkvällen lockade dock mer än vi gjorde, och ändå bjöd vi på både korv och bröd. Eftersom inte så många fick chansen att höra våra tips kommer nu boktipsen även här på bloggen. Deckare kan ju läsas vid alla tider på året inte minst under semestern som ju närmar sig.
Leif G W Perssons senaste bok Den döende detektiven hade både undertecknad och kollegan fastnat för. Pensionerad polis drabbas av hjärtinfarkt och hamnar i sjuksängen. Tvingad att börja föra ett mer hälsobefrämjande liv med motion och sallad samt sparsamt med alkohol finner han livskvalitet trots allt i ett riktigt cold case. Gåtan är spännande och man är osäker till sista sidan om utgången. En välskriven och spännande historia som blev vald till årets deckare 2010.


Den fick oss att tänka på andra bra böcker på liknande tema. En gammal skandal, av Josephine Tey kom första gången på svenska redan 1959 men är klart läsvärd fortfarande. Poliskomissarie Alan Grant har brutit benet ligger uttråkad och läser Shakespeares Richard den III. Där står det att prinsarna i Towern mördades av sin farbror, men det kan ju inte stämma, kommer han på. Från sjuksängen löser han mordgåtan med en helt annan mördare.


I Colin Dexters Kommissarie Morse och Kvinnan i kanalen från 1990 ligger även Morse i sjuksängen med en allvarlig magåkomma. Han får en bok i sin hand som beskriver ett dödsfall på 1800-talet. Två män har blivit hängda för mord. utan att lämna sitt sjukläger löser Morse gåtan och bevisar att de två männen var oskyldiga.

Det finns säkert fler böcker där gamla gåtor löses av sjuklingar. Tipsa gärna om fler! Kan ju bli en bibliografi: Sjuka löser mordgåtor, kunde den heta.

En angenäm bekantskap för alla som vill ha lite "snälla" deckare är Lennart Broheds Göran Persson deckare. Göran är inte en statsminister i Sverige under 1990-talet, som man kanske kunde tro utan istället en poliskommissarie i Lysekil under 1930-talet. Mycket trevliga böcker som ger både tidskänsla och lagom kluriga gåtor att fundera över. Här presenterade vi den senaste, Mordet på Park Hotel eller Vi som går köksvägen. Det är nr sju men alla kan läsas fristående.

Övriga deckare alla väl värda att läsas som vi tog upp på boktips-kvällen var: Svart som natten av Anne Cleeves, Flickan under jorden av Elly Grifiths, Judaskyssen av Anna Grue, Döden i Florens av Lucretia Grindle, Eldätaren av Kristian Lundberg och Medusas gåta av Dominique Sylvain.

Trädgård...

Så här års vill jag egentligen bara vara hemma och uträtta underverk i trädgården. En stor inspirationskälla just nu är Lena Israelssons nya bok Grönsaksodling: enkelt, ekologiskt & gott. Många användbara råd för småskalig men effektiv grönsaksodling. Nu vet jag precis hur jag skall inrätta mitt nya grönsaksland. Läs gärna ännu ett blogginlägg om boken på Hyltebibliotekens blogg. En annan inspirationskälla är tidskriften Trädgårdsliv som är ny på biblioteket för i år. Den har väldigt snygg layout, trevligt tjocka sidor på matt papper och fullsidesstora bilder som man kan drömma sig bort i.

Inspiration i överflöd

Färdiginspirerad. Fredag eftermiddag i Dalarna. Funderar på väg hem. Från Årligt förbundsmöte i Dalarnas biblioteksförbund, inbjuden som talare i egenskap av SM-vinnare. Har jag då lyckats att inspirera någon till att ställa upp i nästa SM? Kanske, men troligen inte. Det kan till och med vara så att jag istället avskräckt folk från att ställa upp, hemska tanke.

Men dagen var mycket inspirerande för mig. Detta möte, och förra årets, har haft tema ”Ge mig en bra bok!” De har lockat fullt hus (idag var det 90 deltagare), och det är inte bara bibliotekarier kommer, flera har fått med sig sina tjänstemän från kommunen. Tidigare år, det finns en lång tradition här, har olika dalaförfattare som Dan Andersson, Werner Aspenström varit ämnet för dagen. Med andra ord, litteratur som härstammar från den ursvenska myllan i Dalarna. Trots att man valde nya infallsvinklar och vidgade till flera konstformer kom det allt färre bibliotekarier och annat kulturfolk. Kanske var det en ”nyttoaspekt” som saknades för sedan arrangörerna bytt fokus på dagen och valt att peka på något som alla folkbibliotekarier står inför dagligen; Frågan; ge mig en bra bok! så har deltagarna strömmat till.

En programpunkt var en superb föreläsning ”Från bokkultur till skärmkultur” med Bo G Jansson, professor i litteraturvetenskap på Högskolan i Dalarna. Man kan tro att han talade om bokens förutbestämda död, men det var inte hans slutsats trots att skärmkulturen varit igång sedan 60 –talet! Tvärtom, boken lever i högönsklig välmåga. Det intressanta kom när han började tala om tiden innan Bokkulturen, den benämnde han Scenkulturen. Det var tiden innan 1800-talet då modernismen började skönjas vid horisonten och konstnären fick sitt namn på pränt, blev individ och avlägsnades fysiskt från sin publik. Audiensen (bl a läsaren) fick då mer och mer nöja sig med att beundra det slutgiltiga resultatet (bli passiv), Konsten med stort K, utan möjlighet att påverka. Resultatet blev att konsten allt mer fjärmade sig, det abstrakta fick utrymme och helst skulle konstnären vara ett isolat, kanske galen. (Strindberg, Hill här finns namn att välja på :)

Men nu, cirkeln är återigen sluten, på flera sätt har Scenkulturen mer likheter med Skärmkulturen än med Bokkulturen. Konsten flyttar ut i det virtuella, gränserna flyter åter mellan upphovsman/kvinna och verket med Skärmkulturen. (konflikt är oundviklig) Om det är bra eller dåligt lämnade professorn till andra att bedöma men han tyckte att vi levde i den mest spännande av världar.

Jag är böjd att hålla med, Scen – bok – och skärmkulturen lever just nu parallellt och om framtiden vet vi som tur vad intet!

Kolla om jag fattat rätt, här ligger samma föreläsning från högskolan!