Varning för känsliga tittare!

Undertecknad är inte den som bangar för att se en bra skräckfilm. Jag gillar läskiga filmer. Problemet är bara att det inte finns särskilt många bra sådana. De flesta blir bara löjliga och så sitter man där i soffan och skrattar istället för att bita på naglarna. Ett par av de otäckaste filmerna jag vet är Blairwitch Project (som jag inte vågat se sedan jag flyttade till skogen) och The Descent. Nu har jag hittat ännu en film att lägga i favoritskräckhögen.

Don´t Be Afraid of the Dark är en remake av en skräckfilm från 1973 och bär Guillermo del Toros signatur och det märks onekligen. Han har tidigare gjort bland andra Pans labyrinth som också fick mig att slå händerna för ansiktet när det blev riktigt läskigt. Estetiken är sig lik, det är mörkt och murrigt och varenda detalj är avsedd att skrämma vettet ur en och det lyckas. I synnerhet de små varelserna som viskar nere i källaren och lägger beslag på husets alla vassa föremål är otäcka. Jag glömmer aldrig det ögonlösa monstret i Pans labyrint.
Redan innan förtexterna satt jag i soffan och kände hur håret reste sig i nacken och tittade fram mellan fingrarna (hade gömt ansiktet i händerna). Den där scenen med mejsel och tänder ... Hu!
Ja, ni hör ju. Antingen ångrar ni att ni läst det här inlägget och undrar varför jag, den otäcka människan, skriver om sådant här. Eller så rusar ni raka vägen till bibblan och lånar Don't Be Afraid of the Dark.



Katie Holmes är utmärkt, Bailee Madison urbra som den lilla flickan. Guy Pearce är ovanligt blek, men han är å andra sidan bara en bifigur i berättelsen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar