SM-guld, SM-guld skalla ropen i korridorerna på jobbet. Men SM-vinnare i bokberättande och SM-guld i allsvenskan är lite skilda ligor. Detta guld smyger förbi etablissemanget som en deckare av en poet. Inte är det något märkvärdigt inte, vad skulle det vara för speciellt med det. Prata böcker kan ju varenda bibliotekarie! Så vad betyder det egentligen? Vad ska till för att bibliotekarierna ska få sin röst hörd i debatten om läsning och böcker. Vi har författarna i sina tv-soffor och framträdande, förlagen som hejar på och smart väljer ut de författare som passar in i mittfåran, bokdistrbutörerna som även numera har stor makt över vilka böcker vi ska konsumera (inte minst på bibliotek), vi har bokbloggarna på nätet. Men var är bibliotekarierna?
Jag vet att jag har många kolleger därute som är minst lika bra som en SM-vinnare på att berätta om böcker, jag vet också att det finns minst lika många som kan skriva, både om böcker och om bibliotek (en del bibliotekarier bloggar flitigt;). Men vi arbetar i det tysta, vi bibliotekarier syns inte, hörs inte, kommer inte fram.
Det jag vill är att vi inte bara ska sluta som en intern Bokberättande bibliotekarieklubb (BBB) på Facebook utan verkligen ta steget ut, inte bara PÅ våra bibliotek utan även UT FRÅN våra bibliotek och bjuda på vad böckerna innehåller, på vad biblioteket innehåller. Berättelser i alla dess former!
Igår var det en låntagare som frågade om de kunde låna hem mig. Jag tycker att det är berättigad fråga!
Vad roligt att du vann Mia! Under åren vi var kollegor i Malmö var jag alltid så imponerad över din förmåga att fängsla med ord.
SvaraRadera/Mats
Grattis från Järfälla!
SvaraRaderaSÅ trevligt skrivet Mia!!! Stort GRATTIS till din vinst och ett LIKA STORT grattis till din brinnande övertygelse om att bibliotekarier också bör stiga ut från biblioteken med all sin kunskap och kunnighet - och våga ta plats där. Du är en utmärkt representant för vårt yrke!
SvaraRadera