Vardagens tysta våld i Underjordiska timmar

I "Underjordiska timmar" pågår två parallellhistorier kring två personer som båda befinner sig mitt i sina karriärer, mitt i ett rusande pulserande Paris. Mathilde, en ensamstående trebarnsmamma, arbetar på ett stort hälsoföretag i Paris, där hon trivs med både chef och kollegor. Utan förvarning händer det något, Mathilde upptäcker att hennes arbetsuppgifter har tagits ifrån henne sakta men bestämt. Hon blir inte informerad längre, inte tillkallad till viktiga möten och en dag sitter det en annan person på hennes rum. Mathilde verkar paralyserad av situationen, letar kraft i ett Warcraftspelkort, famlar efter varför och sina rättigheter.

Thibault arbetar som akutläkare i Paris, ständigt på väg i sin läkarbil i den obarmhärtiga storstadstrafiken. Han är olyckligt förälskad och påtagligt ensam efter ett beslut som han var tvungen att ta men som ändå etsar sig fast i hans medvetande.

Thibault och Mathilde är två personer som rör sig tillsammans med miljontals andra människor, mellan jobb och familj, jobb och ensamhet, ensamhet och jobb. Boken känns som en kritik till ett mer individualiserat samhälle där vi rör oss i samma miljö, i samma trafik men slutar se på varandra och där folk går under utan att någon märker det. Den tysta vardagens våld.

Fler bra franska böcker hittar du hos förlaget Sekwa.

Låna Underjordiska timmar på biblioteket.

I huvudet på en SM-vinnare

SM-guld, SM-guld skalla ropen i korridorerna på jobbet. Men SM-vinnare i bokberättande och SM-guld i allsvenskan är lite skilda ligor. Detta guld smyger förbi etablissemanget som en deckare av en poet. Inte är det något märkvärdigt inte, vad skulle det vara för speciellt med det. Prata böcker kan ju varenda bibliotekarie! Så vad betyder det egentligen? Vad ska till för att bibliotekarierna ska få sin röst hörd i debatten om läsning och böcker. Vi har författarna i sina tv-soffor och framträdande, förlagen som hejar på och smart väljer ut de författare som passar in i mittfåran, bokdistrbutörerna som även numera har stor makt över vilka böcker vi ska konsumera (inte minst på bibliotek), vi har bokbloggarna på nätet. Men var är bibliotekarierna?

Jag vet att jag har många kolleger därute som är minst lika bra som en SM-vinnare på att berätta om böcker, jag vet också att det finns minst lika många som kan skriva, både om böcker och om bibliotek (en del bibliotekarier bloggar flitigt;). Men vi arbetar i det tysta, vi bibliotekarier syns inte, hörs inte, kommer inte fram.
Det jag vill är att vi inte bara ska sluta som en intern Bokberättande bibliotekarieklubb (BBB) på Facebook utan verkligen ta steget ut, inte bara PÅ våra bibliotek utan även UT FRÅN våra bibliotek och bjuda på vad böckerna innehåller, på vad biblioteket innehåller. Berättelser i alla dess former!

Igår var det en låntagare som frågade om de kunde låna hem mig. Jag tycker att det är berättigad fråga!

Äntligen!

E-boken finns, men e-boksläsaren, var är den? VD'n för företaget BTJ kallade e-boksläsaren för en "teknikparantes" och visst kan man hålla med om att de flesta e-boksläsare inte känns särskilt spännande. Ofta har de ganska tråkig design (funktionell) och det enda du egentligen kan använda dem till är just att bara läsa e-böcker. Trots detta så ökar lånen av e-böcker på svenska bibliotek, så någonting är det som ändå lockar med detta nya medium.

Men - Nu börjar det äntligen hända saker för dig som lånar bibliotekets e-böcker via Elib. Om du har en Iphone/Ipad kan du numera läsa dina lånade e-böcker från biblioteket på din telefon med hjälp av programmet BlueFireReader . Superenkelt, följ bara instruktionerna , så kan du snart sitta på bussen eller tåget och läsa dina biblioteksböcker på din telefon.

Nu hoppas och väntar vi bara på att Elib's strömmande ljudböcker även ska gå att lyssna på via mobiltelefonen. Då ropar vi "Äntligen" igen.

Kakor

Om man som jag gillar att baka kakor (och att äta dem) så är det alltid lika roligt att öppna en ny bok med kakrecept. Den senaste boken som jag ägnat mig åt är 277 sorters kakor av Jan Hedh. Hedh, som är både bagare och konditor, har en gedigen bakgrund i branschen och har gett ut böcker både om choklad, bröd och kakor. Nu är kanske inte hans böcker de första jag plockar fram om jag ska fixa något snabbt till fikat utan då kanske en klassiker som Sju sorters kakor får duga. Nej, recepten i Jan Hedhs böcker kräver både tid och planering men lyckas man med sitt bak så är resultatet oftast bättre. Vill man inte provbaka något i boken så kan man ägna sig åt att frossa i alla foton, tagna av Ulf Widell. En varning är dock på sin plats: man blir kaksugen!

En avknoppning till tidigare nämnda

Sju sorters kakor är Sju sorters julkakor av Cecilia Vikbladh. Det är en bok fylld av klassiska recept men också en hel del nytt. Cecilia Vikbladh skriver i inledning till boken; "Lusten att börja baka julkakor kommer smygande i takt med att julmusiken börjar strömma ur butikernas högtalare". Julmusik har jag inte hört någon ännu, men lusten att börja baka inför julen börjar så smått infinna sig.

Således avslutades helgen med mjuk pepparkaka, kryddig och luftig,

från Hedhs bok, en kopp kaffe och ett avsnitt av den engelska serien Foyle´s war. Även denna finns att låna på biblioteket.

Spännande gamla böcker - i järnvägsjubiléets tid

"Så komma vi helt nära Hessleholms herrgård, och å dess mark finna vi jernvägsstationen af samma namn. - Här, om någonstädes, kan man ha skäl att förvånas öfver den förvandling en plats kan undergå, då en jernvägsanläggning der kommit till stånd. Vid Hessleholms nuvarande station fanns för några år sedan blott en enda liten grå torparekoja; och nu se vi här en hel gata af till större delen både nätta och rymliga bostäder - omkring 30 nya hus, inrymmande flera handelsbodar och nykterhetsvärdshus samt tillochmed postkontor och läkareboställe."

Just så beskrivs Hässleholm i en  liten anspråkslös bok med  namnet: Beskrifning öfver södra stambanan mellan Malmö och Falköping. Boken är tryckt 1865 och har undertiteln topografisk, historisk skildring och det är just vad den är. Mycket noggrannt beskrivs vad man ser från tågfönstret då man tuffar fram med tåget. Ett Sverige av år 1865 målas upp. Spännande tidsbilder. Författaren som på ett väldigt poetiskt språk berättar heter M Axelson. Om honom vet jag ingenting men jag gillar hans bok.

Vidare kan man få veta att: Mellan Kristianstad och Helsingborg går tillsvidare dagligen en diligens härförbi; men för den som å denna ej lyckas få plats, finnes 1/2 mil från stället Röinge gästgivaregård (och marknadsplats). Känns ju betryggande för undertecknad som nästan dagligen reser delar av denna sträcka.

Vill man i stället resa norrut från Hässleholm berättas att: Trakten blifver nu allt magrare och magrare och landskapet får en högst dyster prägel...Dock är det icke alldeles folktomt utefter hela...denna vägsträckan; der synes verkligen en och annan liten gård, bebyggd med trähus, hvilka ännu på det skånska maneret hafva boningsrum och stall i samma länga. Och inte minst att, jernvägsanläggningen genom dessa vildmarker synes ha varit förenad med stora svårigheter; ty utom  genomskärningar af berg och sandbackar har man fått nedlägga mycket arbete på sjöfyllningar...nemligen vid Ballingslöfssjö och Ottarpssjön.

Den här lilla boken är en av dem som ingår i den donation som Hässleholms bibliotek förra året tog emot från framlidne Sven-Erik Nilsson. Han samlade under  hela livet litteratur med anknytning till Göinge.

Vi funderade länge på hur vi bäst skulle placera alla dessa spännande och i många fall unika böcker. På Hovdala slott var man väldigt intresserad av samlingen samtidigt som stadsbiblioteket i Hässleholm hade dåligt med plats så  vi bestämde att böckerna skulle finnas på Hovdala. Vi lånar inte ut materiel ur donationen men man kan boka tid hos Annette Åström på Hovdala så kan man få läsa i böckerna.

De flesta böckerna är katalogiserade och sökbara här och alldeles snart är hela samlingen med i katalogen.

Bokberättar-SM

Den 12 november ska bibliotekarien Mia Dimblad, som arbetar med skönlitteratur & program på Hässleholms stadsbibliotek åka till Strängnäs för att delta i Bokberättar-SM. Vi på bibblan hejar på henne, men vi undrar över några saker:

Vad är Bokberättar-SM för något?
Det är den första officiella SM-tävlingen i bokberättande för just bibliotekarier. Syftet är att uppmuntra till att förmedla litteratur muntligt för en vuxen publik, och att skapa ett intresse kring bibliotekens litteraturförmedling.

Varför har du anmält dig?
För att jag vill utmana mig själv med någonting som jag tycker är väldigt roligt med biblioteksarbetet.

Hur funkar det?
Det är 16 bibliotekarier från hela landet som har anmält sig. Det finns en jury som tillsammans med publiken utser två vinnare. Det är en obligatorisk del då man ska berätta om "Kejsarn av Portugallien" endast för juryn, 8 personer går sedan vidare till den publika delen och får då berätta om en valfri svensk roman.

Vilken roman har du valt till den publika delen?
No comments. Men jag kan berätta att rubriken är: "I en annan del av Malmö"


Vad vinner man?
Jag vet inte... Äran & en pokal!



Lycka till Mia önskar vi!