I höst har vi flera trevliga återseenden på seriehyllan. Mats Jonsson, vars debutalbum ”Hey Princess” hyllades vid utgivningen 2002 är tillbaka med fortsättningen ”Mats kamp”. Det är självbiografiskt, roligt och träffsäkert rapporterat från den stockholmska urbana medelklassens horisont. Mats och sambon har blivit några år äldre och indiepop och nattliv på krogen byts ut mot familjeliv och ”tvångsarbete” på det föräldrakooperativa dagiset. Mats för en ständig kamp för att räcka till för allt och för bostadslånet och det är ilsket, roligt och politiskt när han ondgör sig över medelklasstillvaron i ekorrhjulet.
En annan som är tillbaka är Liv Strömquist med ”Ja till Liv”. Också hon har blivit mycket i ropet på sista tiden, hon hörs som programledare i P3:s Tankesmedjan och dyker upp i tv-sofforna. Och många gillar henne! Jag är nästan förvånad för hon är riktigt, riktigt elak emellanåt. Själv ligger jag dubbel och skrattar åt hennes påhopp på Robert Gustafsson, en uppgörelse för hans uttalande om varför kvinnor inte är roliga. Läs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar