Färdiginspirerad. Fredag eftermiddag i Dalarna. Funderar på väg hem. Från Årligt förbundsmöte i Dalarnas biblioteksförbund, inbjuden som talare i egenskap av SM-vinnare. Har jag då lyckats att inspirera någon till att ställa upp i nästa SM? Kanske, men troligen inte. Det kan till och med vara så att jag istället avskräckt folk från att ställa upp, hemska tanke.
Men dagen var mycket inspirerande för mig. Detta möte, och förra årets, har haft tema ”Ge mig en bra bok!” De har lockat fullt hus (idag var det 90 deltagare), och det är inte bara bibliotekarier kommer, flera har fått med sig sina tjänstemän från kommunen. Tidigare år, det finns en lång tradition här, har olika dalaförfattare som Dan Andersson, Werner Aspenström varit ämnet för dagen. Med andra ord, litteratur som härstammar från den ursvenska myllan i Dalarna. Trots att man valde nya infallsvinklar och vidgade till flera konstformer kom det allt färre bibliotekarier och annat kulturfolk. Kanske var det en ”nyttoaspekt” som saknades för sedan arrangörerna bytt fokus på dagen och valt att peka på något som alla folkbibliotekarier står inför dagligen; Frågan; ge mig en bra bok! så har deltagarna strömmat till.
En programpunkt var en superb föreläsning ”Från bokkultur till skärmkultur” med Bo G Jansson, professor i litteraturvetenskap på Högskolan i Dalarna. Man kan tro att han talade om bokens förutbestämda död, men det var inte hans slutsats trots att skärmkulturen varit igång sedan 60 –talet! Tvärtom, boken lever i högönsklig välmåga. Det intressanta kom när han började tala om tiden innan Bokkulturen, den benämnde han Scenkulturen. Det var tiden innan 1800-talet då modernismen började skönjas vid horisonten och konstnären fick sitt namn på pränt, blev individ och avlägsnades fysiskt från sin publik. Audiensen (bl a läsaren) fick då mer och mer nöja sig med att beundra det slutgiltiga resultatet (bli passiv), Konsten med stort K, utan möjlighet att påverka. Resultatet blev att konsten allt mer fjärmade sig, det abstrakta fick utrymme och helst skulle konstnären vara ett isolat, kanske galen. (Strindberg, Hill här finns namn att välja på :)
Men nu, cirkeln är återigen sluten, på flera sätt har Scenkulturen mer likheter med Skärmkulturen än med Bokkulturen. Konsten flyttar ut i det virtuella, gränserna flyter åter mellan upphovsman/kvinna och verket med Skärmkulturen. (konflikt är oundviklig) Om det är bra eller dåligt lämnade professorn till andra att bedöma men han tyckte att vi levde i den mest spännande av världar.
Jag är böjd att hålla med, Scen – bok – och skärmkulturen lever just nu parallellt och om framtiden vet vi som tur vad intet!
Kolla om jag fattat rätt, här ligger samma föreläsning från högskolan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar