Har europeisk litteratur en framtid?

Första dagen på Europaforum, den 11 april, avslutas på kvällen med Litteraturbar Europa kl 19. Då kommer litteratur över Europas gränser att diskuteras. Hur ser förläggare som ger ut översatt europeisk litteratur på sin och översättarens roll?

Flera av förlagen är små och drivs av ett litterärt intresse snarare än av vinstintresse. Visserligen har de blivit fler och mer specialiserade de senaste åren, men det beror definitivt inte på att det är en lönsam affär, snarare tvärtom. Det krävs verkligen en eldsjäl för att driva ett förlag idag! Dessa viktiga brobyggares roll glöms ofta i diskussionerna kring ett enat Europa. Man kan definitivt säga att de sysslar att öka förståelsen européer emellan.

Sedan har vi själva översättningarna av texterna. Det är något som inte går att automatisera och tur är kanske det. Sällan tänker vi på vilket stort arbete det är att få en roman att födas i en ny språkdräkt utan att magin i originalet försvinner. Hur stor betydelse har sedan själva översättningen för att sedan boken blir läst i andra länder? Med tanke på hur författaren lanseras, kommer kanske själva texten/verket i andra hand. Vissa författare har ett rykte, ett sätt att beskrivas och omskrivas, i sitt hemland men kan få en annan status efter "export".

Den i Sverige så uppmärksammade författaren Faïza Gúene (Kiffe, kiffe imorgon) blev kommenterad av en mycket litteraturintresserad fransk väninna till mig som skräp med dåligt språk - det är sådana författare som förstör det franska språket. Hennes svenska favoritförfattare är Stieg Larsson och Katarina Mazetti. Ingen skugga över dem och deras berättelser, men de är ju inte kända som svenska språkekvilibrister. Kanske är det inte översättningen som spelar roll här utan lanseringen av författarna?

Ibland stiger texter fram ur historien, som nypolerade efter att någon på nytt tar sig tid att nyöversätta en originaltext efter att vi tidigare fått hålla tillgodo med sekundäröversättningar. Ibland kan en översättning vara så präglad av sin tid, och politiskt vilja att själv prata mellan raderna, att ursprunget hålls dolt.

Klart att man får en bild av ett land genom dess litteratur. Och att det är viktigt att vi kan fortsätta läsa varandras litteratur i Europa, är det flesta överens om. Litteraturen är ett möte, med människor, med ett land och det kan kasta ljus över hur historiska händelser påverkat på olika sätt i länder som nästan är grannar. Kort sagt, översättningar är viktiga för förståelse över gränser. Genom att stötas och blötas mot varandra utvecklas även språken. Ett isolerat språk är dödsdömt och om vill vi ha kvar den språkliga mångfalden i Europa så ska vi fortsätta stödja och satsa på översättning.

Den 11 april kommer några som vågar göra det och brinner för det, till Hässleholm Kulturhus. Vi får möta Helén Enqvist från Sekwa förlag som ger ut franskspråklig litteratur från hela världen, Jörn Lindskog från Thoren&Lindskogs förlag som specialiserat sig på tyskspråklig litteratur med Berlin som bas och Per Bergström från Rámus förlag, med en utgivning som oförskräckt kastar sig mellan olika delar av Europa och även utanför. Alla kommer de att få komma till tals under ledning av kulturjournalisten och kulturchefen Rakel Chukri från Sydsvenskan.

Vi ser fram emot en spännande kväll och förhoppningsvis nya litterära bekantskaper. Kom i tid, antalet platser på Nyfiket är begränsat. Baren är öppen och när du köpt din dricka bjuder Europa Direkt på en liten plocktallrik med tysk touch till.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar