Av någon anledning älskar jag att höra och läsa om andra människors relationer. Ju sämre för dem desto bättre för mig, kan man kanske säga. Äh, nu överdriver jag, men jag tycker det är oerhört intressant att få insyn i intima relationer (fast inga erotiska detaljer, tack!).
Insyn i nära relationer får man i två av de romaner jag läst på sistone, en ny och en gammal (nåja). Det finns en obalans i paren och man får allt lite magont av att läsa hur de kämpar och våndas.
I Bengt Ohlssons nyutkomna roman Swing vill en den kvinnliga huvudpersonen Hanna att det ska hända något i förhållandet med Åke. En väninna berättar att hon och hennes man varit på swingerklubb och att det, även om eller kanske tack vare inget hände, förändrat deras förhållande till det bättre. Väninnan känner sig plötsligt sedd, något som Hanna också längtar efter. Alltså går hon hem och föreslår ett swingerklubbsbesök för Åke. Han har inga större pretentioner på livet utan är nöjd med tillvaron som den är och reagerar först negativt på Hannas förslag. Efter en viss betänketid inser han att han, slöjdläraren, förmodligen är en riktigt trist och fantasilös typ och säger okej, vi går dit.
Besöket på klubben lämnar en obehaglig eftersmak, men när de blir kontaktade av ett par de träffat där, vill ingen av dem vara den som säger nej och motvilligt går de på middag hos paret.
Swing handlar inte om sex, men sex har en viktig funktion i romanen, precis som det har i livet. Sex kan förändra allt, vare sig man vill det eller inte.
Swing är en lätt- och snabbläst bok, men oerhört fascinerande, tankeväckande och intressant.
I Maken från 1976 av Gun-Britt Sundström handlar det också till stor del om betydelsen av sex och sexuell attraktion i ett förhållande. Huvudpersonerna Martina och Gustav möts på universitetet när de pluggar. Båda är runt tjugo. Gustav blir stormande kär i Martina, medan hon förhåller sig en aning tveksam, särskilt efter själva erövrandet. Man får följa alla deras upp och ner, de försonas och skiljs i omgångar och det tycks vara Martina som inte kan bestämma sig. Hon verkar tycka bäst om Gustav som teori, på avstånd. Hon retar sig ständigt på honom, mest av allt att han vill ha sex. Martina ser sig som en ung kvinna med frisk aptit på sex och förstår inte varför hon inte tänder på Gustav. Däremot tänder hon på andra, till exempel studentkamrater, men hon blir oerhört nere när Gustav gör likadant och träffar andra kvinnor, kvinnor som vill ligga med honom. Martina säger att det inte är Gustav hon tycker illa om, utan den hon blir tillsammans med honom.
Jag måste säga att jag inte förstår mig det minsta på Martina och hennes gräset-är-grönare-på-andra-sidan-attityd, men ändå kan jag inte låta bli att fortsätta läsa. Maken är mycket välskriven och fantastiskt underhållande med kul formuleringar och mycket självironi.